Forum Övrigt - Familjeliv.se
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • Min kille gjorde slut, tror det beror på hans ångest

    Fre 15 maj 19:18 Läst 0 gånger Totalt 0 svar
    Fre 15 maj 19:18

    Hej jag är en tjej på 20 år som sedan 1.5 år tillbaka har haft ett förhållande med en kille. Vi har haft distansförhållande på närmare 45 mil, men de har aldrig varit ett problem i vårt förhållande.

    (RISK FÖR LÅNG TEXT, men vill att ni ska förstå situationen med allt)

    Vårt förhållande har varit jättebra, verkligen som en sagodröm! Vi har inte haft ett enda bråk under vår relation, nått litet tjafs som alla relationer har men aldrig något riktigt stort bråk...

    I början av vårt förhållande var jag jätterädd för att bli lämnad & att han skulle göra slut med mig, frågade han flera fler ggr å frågade men han svarade med att han aldrig skulle lämna mig. Jag var orolig ca hela det första halvåret å kunde inte släppa den tanken, men sedan förra sommaren kunde jag slappna av och förstod verkligen att han ville leva livet med mig å ingen annan.

    Vi verkligen älskade varandra! Vi båda har samma intressen, både han och jag jagar och älskar att vara ute i naturen, vi har samma framtidsplaner och vill samma saker i livet, vi har verkligen så himla mycket gemensamt.

    På grund av distansen, jobb och skola så har vi bara setts nån vecka i månaden under denna tid, men varken jag eller han har haft något problem med det.

    I julas så pratade vi mycket om att vi skulle flytta ihop till sommaren, att jag och vi skulle flytt in i grann-lägenheten tillsammans.Vi pratade allt om hur vi skulle fixa och inreda å hur bra allt skulle bli å hur glada vi var för att vi äntligen skulle få bo ihop. De var alltså verkligen seriöst med lägenhet å båda han och jag pratade mkt om det med våra föräldrar och de alla tyckte att de skulle blindo himla kul för oss.

    Vi har även pratat mycket om framtid med barn å vad de ska heta, vilka som ska va gud föräldrar, att vi vill bygga hus i framtiden och även om att skaffa en till hund, då han nu redan äger en.

    Men nu i mars hände något oväntat. Jag kom upp till han och vi åkte till hans sommarstuga. Vi hade det verkligen så himla mysigt och allt var underbart. Han pussade på mig hela tiden, berättade hur mycket han hade saknat mig å allt de där... vill nämna att han är ganska kall av sig och inte uttrycker mkt känslor, men de är något jag har valt att acceptera och då när han säger något fint till mig då betyder det så himla mycket verkligen!

    Han verkade lite stressad emellan åt men de va inget jag direkt tänkte på förrän nu efter åt.

    Vi sågs då i tre dagar innan jag tog tåget hem för att jag skulle jobba. Jag skulle hem och jobba i 10 dagar och därefter skulle jag sluta med mitt jobb, så jag hade bokat spa till han och mig för att vi skulle kunna komma bort och koppla av i denna stressiga situation med mycket jobb för både han och mig...

    Han visste då redan om att jag skulle komma upp om 10 dagar igen och att jag hade bokat in spa. När jag var hemma och jobbade så gick allt bra och vi skrev som vanligt och livet kändes verkligen på topp! Dagen innan jag ska åka upp till han skriver han massa saker om att han har mycket att tänka på och att de är mycket i huvudet, då jag frågar ?vill du inte att jag kommer upp?? Var på han svarar ?tror jag behöver vara själv, har mycket jobb och mycket tankar i huvudet å behöver få va själv och tänka?.

    Jag frågade flera gånger om det handlade om mig men det gjorde det ABSOLUT INTE sa han, varpå jag frågade om han ville göra slut å de skulle han absolut inte göra....

    Jag hann iaf avboka spa:et och tänkte inte mer på denna situation, jag lät han va ifred och åkte inte upp till han. Sedan gick det några veckor och vi skrev på kvällen och då fick jag höra allt... att han inte visste hur han ville med allting, han var orolig för framtiden, ekonomin, lägenhet å att han inte visste hur han ville med förhållandet han och jag hade... jag blev helt paff! Det kom som en bomb!

    Vi pratade mycket efter detta, varje dag och jag sa hela tiden hur orolig jag var och att jag inte ville att han skulle göra slut osv.... de gick veckor men sedan kommer en dag och han kom ner till mig och gjorde slut face to face med mig...

    Allt kändes så konstigt, jag som trodde att allt var så jävla bra mellan oss och sen helt plötsligt ville han bara göra slut med mig... jag blev helt förkrossad och sa till honom att vi kunde ge förhållandet en till chans... att vi inte behöver gå så fort fram och att vi kan gå långsammare.... att vi kan försöka ses mer osv....

    Men då sa han ?jag kan inte ge dig det du behöver, jag har inga kärleks känslor för dig just nu, de finns fler fiskar i vattnet?.... de va de sista jag ville höra just då när han stod och pratade med mig

    Jag brast i gråt och han tröstade mig men han var väldigt tydlig med att de inte skulle bli någon andra chans just nu då jag frågade honom flera ggr....

    jag frågade han vad han känner när han ser mig och då svarade han ?typ ingenting?... och han sa att han inte hade känt någon saknad för mig sen sist jag var upp till han och hade tagit tåget hem... han hade berättat, gråtandes för sin kompis att han just nu inte såg någon framtid mellan oss, inte om ett år, inte om två...

    Jag frågade honom om han hade ångest och då svarade han JA, jag frågade honom om han var utbränd och då sa han ?nja lite? men han ville ändå jobba mer och sa att han tyckte att han inte hade hunnit med så mycket i livet... han sa även att han höll på att tappa sig själv och de gjorde mig så skrämd då han är min största trygghet och för att jag verkligen bryr mig om honom

    Han sa att just nu ville han inte ha någon flickvän och att de var mycket på där hemma med allt jobb.

    Han visste inte om han skulle komma tillbaka till mig eller inte, och de förstår jag när han berättar hur han mår osv...

    Han sa att han hade hade känt såhär sen innan jag kom upp till hans stuga, men att han då ville att jag skulle komma upp till han för att då ville han känna ifall han kände något för mig eller inte, de var därför han pussade mig hela tiden och var så himla kärleksfull, och de har han erkänt nu efteråt...

    Vi pratade dagarna efter via snapchat å då skrev jag igen och sa att jag tyckte att vi borde ge förhållandet en chans när vi har haft de så bra... (vill även nämna att han fick kämpa för att få mig som flickvän i början då jag var låst vid en kille som hade dumpat mig och kunde inte släppa honom, inte förrän jag insåg att denna kille älskade mig mer)...

    Han skrev då tydligt att han inte saknade mig just nu, att han skulle fortsätta jobba som vanligt och inte tänka på detta mer... men han skrev ?kommer de nått så kommer de nått? - alltså ifall om han skulle få känslorna tillbaka för mig, samt att ?tiden för visa vad som händer mellan oss?...

    Jag tror att allt handlar om att han har fått ångest och är deprimerad.... först kom coronan och då blev de mycket mer hemma jobb eftersom att de inte kunde jobba på själva jobbplatsen... de blev mer ansvar hemma med allting, mycket saker på samtidigt där hemma med allting och olika projekt... då kom stressen och ångesten ikapp honom och utbrändheten.... och jag tror att det är därför han var valt att göra slut... att han just nu inte kan älska mig just på grund av hur han mår, att han inte kan älska och sakna mig på grund av hans ångest och att han höll på att tappa sig själv helt, och de gör så himla ont verkligen... jag är helt förkrossad inombords...

    Jag älskar han mer än allt annat och de enda jag vill är att han ska börja må bra igen och skriva till mig att han saknar mig och att vi ska börja om från början

    Är det så att han har lämnat mig och stängt mig ute nu på grund av ångesten eller vad kan det bero på? Vi har ju haft de så himla bra, inget klagandes på distansen, inget bråk och framtiden ihop med varandra var så himla självklar

Logga in
Bli medlem
Svara i tråden...

Innehåll