• Anonym (Hmmmm)

    Mina kollegor gillar inte mig, vet inte vad jag gjort för fel

    Hej! Vänder mig nu hit för råd ifall någon vet vad detta beteende kan bero på eller om någon varit i liknande situation.

    För ett halvår sedan började jag på ny arbetsplats där alla är män förrutom jag som är ensam tjej. Jag är 30 år och alla är i ungefär samma ålder här.

    Vi jobbar inte med samma arbetsuppgifter så jag arbetar själv och träffar de endast på rast och lunch.

    Från dag ett kändes det lite märkligt då inte alla välkomnade mig som jag förväntat mig, de sa inte ?vad kul att du har börjat här? inte ett hej, ingenting.

    Varje gång har det varit, och är fortfarande, jag som måste starta en konversation med någon av dem annars säger de ingenting till mig. De säger inte godmorgon om inte jag säger det först.

    Ibland äter man lunch helt i tystnad med dem men ibland babblar de på och skojar med varandra, det är svårt att säga om det är min närvaro som gör att det blir tyst ibland, om jag gör dem obekväma. Tror ni att EN person kan ha en sån påverkan på en grupp?

    Jag försöker än idag att le, vara positiv och att fråga dem saker men jag börjar nu tröttna när man inte får något tillbaks, känner mig som ett spöke ibland, dessutom börjar jag även känna mig obekväm att ens sitta och äta med dem. Ska jag bara avvika och sköta mitt jobb, ta upp detta på något sätt eller bara fortsätta vara så äckligt trevlig som jag kan? ???? blir det värre om jag forsätter vara trevlig kanske? Det verkar nästan som att det är det trevliga i min personlighet som de har svårt för.

  • Svar på tråden Mina kollegor gillar inte mig, vet inte vad jag gjort för fel
  • viseversa

    låter som regelrätt mobbing. Kanske en del kvinnohat också. Prata med chefen. Vuxna män som inte kan bete sig. Fy fan!

  • Tunnis

    Låter som en ganska dålig arbetsplats med kass kultur, problemet ligger inte hos dig för det är inte normalt att bete sig sådär mot andra på jobbet speciellt inte nyanställda.

  • Anonym (Kvinna 39)

    Prata med chefen. Man måste inte vara bästis med alla men de ska ändå vara välkomnande mot dig.

  • Anonym (I)

    Är dom det är fel på inte dig

  • Ingrid1983

    Är det någon som är lite trevligare, så du kan få en ingång så att säga? Annars tycker jag du ska kontakta facket, det är ett arbetsmiljöproblem

  • Nimzay
    Anonym (I) skrev 2020-05-19 11:25:05 följande:

    Är dom det är fel på inte dig


    Sant^^
  • Pernilla

    Du är tjej och de är män. Finns inget du kan göra för att bli en del av gänget.

  • Anonym (Hye22)

    Det kan vara så illa att det är en könsfråga. En kompis till mig, en helt vanlig, trevlig tjej gav upp efter ett tag i en mansdominerad branch. Hon blev aldrig insläppt och orkade till sist inte.

    Det finns mycket att läsa om det här - organisation och kön. Det kan nog vara värt för dig att läsa lite för att kunna avkoda vad som händer och om det är en fråga om kön. Kanske är det något annat som gått snett. Arbetslaget kanske hade en kompis som sökte tjänsten du fick tex.

    Det är INTE dig det är fel på. Sådär beter folk sig normalt inte på arbetsplatser. Vi har personer på mitt jobb som är lite eljest, men även dom bemöts trevligt.

  • V69

    Vem bryr sig? De har inte gjort något mot dig.

    Du får betalt för att jobba, inte för att ha socialt umgänge med kollegor.

    Du får umgås med dina vänner på fritiden.

  • Anonym (abc)
    Anonym (Hye22) skrev 2020-05-19 19:28:38 följande:

    Det kan vara så illa att det är en könsfråga. En kompis till mig, en helt vanlig, trevlig tjej gav upp efter ett tag i en mansdominerad branch. Hon blev aldrig insläppt och orkade till sist inte.

    Det finns mycket att läsa om det här - organisation och kön. Det kan nog vara värt för dig att läsa lite för att kunna avkoda vad som händer och om det är en fråga om kön. Kanske är det något annat som gått snett. Arbetslaget kanske hade en kompis som sökte tjänsten du fick tex.

    Det är INTE dig det är fel på. Sådär beter folk sig normalt inte på arbetsplatser. Vi har personer på mitt jobb som är lite eljest, men även dom bemöts trevligt.


    Ja jag har varit med om liknande som enda kvinnlig tränare i ett fotbollslag. Blev totalt utfryst och noll respekt för vad jag kunde (vilket är betydligt mer än de flesta andra tränarna i gruppen), fick till och med höra av några mammor att flera barn i laget reagerat på att de andra tränarna inte tyckte om mig. De undrade vad som var fel för barnen tyckte om att ha mig på matcherna och förstod inte varför de andra tränarna inte verkade vilja ha mig med. 

    När vi flyttade och då också bytte lag hade jag bestämt mig för att aldrig bli tränare igen men hoppade in ändå för att det behövdes fler. Och vilken skillnad, i den nya gruppen har kön inte betydelse (precis som jag är van vid från arbetet där det också är en övervikt av män). 
  • Anonym (Va?)

    Har du förstått något alls av ts? Eller är du just en sån där med noll social kompetens eller allmänt hyfs?


    V69 skrev 2020-05-19 19:58:07 följande:

    Vem bryr sig? De har inte gjort något mot dig.

    Du får betalt för att jobba, inte för att ha socialt umgänge med kollegor.

    Du får umgås med dina vänner på fritiden.


  • Anonym (Psykosocial)
    V69 skrev 2020-05-19 19:58:07 följande:

    Vem bryr sig? De har inte gjort något mot dig.

    Du får betalt för att jobba, inte för att ha socialt umgänge med kollegor.

    Du får umgås med dina vänner på fritiden.


    Nu är det ju så att en bra psykosocial miljö ingår i arbetsmiljön.

    Med det sagt man behöver inte umgås men grundläggande hyfs och välkomnande av nyanställda ingår.
  • Knappnaul

    Typisk grabbkultur....de tycker säkert att du som kvinna kommit och sabbat deras lilla bubbla där de snackat öppet om det mesta men nu är bittra för att de måste lägga band på vad de säger.

    Vilket är helt idiotiskt och inte ditt fel.

  • Hyllemor

    Problemet kanske inte beror på att du är kvinna, utan att du inte arbetar tillsammans med de andra, utan med helt andra arbetsuppgifter. På mansdominerade arbetsplatser verkar detta vara ett generellt problem, utifrån de erfarenheter jag har fått höra kring.


    Jag har ett kompisgäng med företrädesvis killar, som jag har umgåtts med i snart 20 år. De alla arbetar på mansdominerade arbetsplatser, typiskt "arbetara". Tre av dem har under åren bytt arbetsuppgifter och gått från att jobba "på golvet" till kontor eller blivit teamleader eller liknande. Alla tre har upplevt att de har blivit annorlunda behandlade på något vis, efter att de har bytt befattning (alltså inte nödvändigtvis gjort karriär, men gått från att arbeta i "gänget" till att bli ensam med sina egna arbetsuppgifter.) Två av dem har bytt arbetsplats, för att det har blivit svårt att jobba tillsammans med det "gamla gänget" och sedan har de blivit nöjda på sina nuvarande arbetsplatser, för att de helt enkelt har accepterat att de inte är en i gänget från början, utan sedan långsamt har accepterats tills de har blivit nästan-en-i-gänget (men inte fullt ut, eftersom män tydligen tenderar att prata olika med folk med andra arbetsuppgifter än de egna.) 


    En av dem går gärna på after work och umgås privat med sina kolleger och har då jätteroligt, men säger att på arbetsplatsen så är det mer som att "ni i det gänget, ni har era arbetsuppgifter - och jag, jag sitter här med min dator och då räknas jag inte riktigt på lunchrasten."


    Sjukt tragiskt, men tydligen inte helt ovanligt.

  • Anonym (f)
    Pernilla skrev 2020-05-19 19:19:02 följande:

    Du är tjej och de är män. Finns inget du kan göra för att bli en del av gänget.


    Fast va. 

    Jag jobbar mest med män, och det är verkligen inga problem. Vi har roligt ihop för det mesta, inte som de har grabbigare diskussioner som jag inte får vara med i.
  • Anonym (f)
    Anonym (Hye22) skrev 2020-05-19 19:28:38 följande:

    Det kan vara så illa att det är en könsfråga. En kompis till mig, en helt vanlig, trevlig tjej gav upp efter ett tag i en mansdominerad branch. Hon blev aldrig insläppt och orkade till sist inte.

    Det finns mycket att läsa om det här - organisation och kön. Det kan nog vara värt för dig att läsa lite för att kunna avkoda vad som händer och om det är en fråga om kön. Kanske är det något annat som gått snett. Arbetslaget kanske hade en kompis som sökte tjänsten du fick tex.

    Det är INTE dig det är fel på. Sådär beter folk sig normalt inte på arbetsplatser. Vi har personer på mitt jobb som är lite eljest, men även dom bemöts trevligt.


    Däremot att någon annan sökt tjänsten eller att ts fått något bättre villkor som hon inte känner till är en möjlig orsak.
  • Anonym (f)
    V69 skrev 2020-05-19 19:58:07 följande:

    Vem bryr sig? De har inte gjort något mot dig.

    Du får betalt för att jobba, inte för att ha socialt umgänge med kollegor.

    Du får umgås med dina vänner på fritiden.


    Men det är ju ganska värdelöst att arbeta med folk som inte ens säger hej.
  • Anonym (Hye22)
    Hyllemor skrev 2020-05-19 23:23:27 följande:

    Problemet kanske inte beror på att du är kvinna, utan att du inte arbetar tillsammans med de andra, utan med helt andra arbetsuppgifter. På mansdominerade arbetsplatser verkar detta vara ett generellt problem, utifrån de erfarenheter jag har fått höra kring.

    Jag har ett kompisgäng med företrädesvis killar, som jag har umgåtts med i snart 20 år. De alla arbetar på mansdominerade arbetsplatser, typiskt "arbetara". Tre av dem har under åren bytt arbetsuppgifter och gått från att jobba "på golvet" till kontor eller blivit teamleader eller liknande. Alla tre har upplevt att de har blivit annorlunda behandlade på något vis, efter att de har bytt befattning (alltså inte nödvändigtvis gjort karriär, men gått från att arbeta i "gänget" till att bli ensam med sina egna arbetsuppgifter.) Två av dem har bytt arbetsplats, för att det har blivit svårt att jobba tillsammans med det "gamla gänget" och sedan har de blivit nöjda på sina nuvarande arbetsplatser, för att de helt enkelt har accepterat att de inte är en i gänget från början, utan sedan långsamt har accepterats tills de har blivit nästan-en-i-gänget (men inte fullt ut, eftersom män tydligen tenderar att prata olika med folk med andra arbetsuppgifter än de egna.) 

    En av dem går gärna på after work och umgås privat med sina kolleger och har då jätteroligt, men säger att på arbetsplatsen så är det mer som att "ni i det gänget, ni har era arbetsuppgifter - och jag, jag sitter här med min dator och då räknas jag inte riktigt på lunchrasten."

    Sjukt tragiskt, men tydligen inte helt ovanligt.


    Känner igen det här från ett tidigare jobb där de anställda vid lunch delade upp sig på två bord - ett för de med högskoleutbildning och ett för de utan. Högsta chefen växlade bord, ingen annan. Jag provade att byta bord när jag var ny, men precis det som TS beskriver hände. Det blev tyst.
  • Anonym (f)
    Anonym (Hye22) skrev 2020-05-20 07:19:16 följande:
    Känner igen det här från ett tidigare jobb där de anställda vid lunch delade upp sig på två bord - ett för de med högskoleutbildning och ett för de utan. Högsta chefen växlade bord, ingen annan. Jag provade att byta bord när jag var ny, men precis det som TS beskriver hände. Det blev tyst.
    Vilka sjuka jobb ni verkar ha varit på. 
Svar på tråden Mina kollegor gillar inte mig, vet inte vad jag gjort för fel