Hjärnspöken

Jag har dejtat en man i ca två månader och allt är så bra vi trivs kanon i varandras sällskap och har längtan efter varandra när vi inte ses.
Haft otrolig oflyt med män innan honom och det är anledningen till att jag skriver. Jag har blivit ganska bränd där tre av de män jag dejtat och haft ett långt förhållande med gått tillbaka till sina ex. 

Han jag träffar nu gick isär med barnens mamma för två år sedan. Hon hade varit otrogen och de försökte parterapi i ett år men det gick inte att rädda. Nu har hon flyttat närmare honom och idag så skulle han hem till henne tillsammans med sina barn och äta mat som han köpt. Jag vill givetvis att de ska ha en bra relation men med tanke på min ryggsäck är jag livrädd att det ska skita sig och att han får upp ögonen för henne igen. Jag har oxå en god relation med mina barns pappa men inte så att vi käkar mat med varandra och hänger tillsammans. Den tiden är förbi för längesedan och där är vi båda överens. Ett av hans barn funderar mycket kring mamman och pappans separation. Vilket kanske kan bli mer tankar om de ses. Jag vet inte om det är bra eller dåligt. 
Jag är inte svartsjuk men jag är rädd för att bli övergiven igen. Vill verkligen inte ställa till med  något och gnälla om hur jag känner för det är mitt problem men jag behöver stöttning hur ska jag tänka och agera?

Någon som varit i denna sits?