Övervikt

Förstår att du är orolig. Gå ut med honom på promenad en gång om dan, skaffa ett gymkort och gå med honom till gymet, skaffa en personlig tränare.

Det väcker ju så otroligt mycket frågor och är svårt att svara på med så lite info. En första fundering är ju om detta är något nytt, om han tidigare varit aktiv och självständig men hamnat i nån form av depression, flyttat hem och startat detta beteende eller om det har varit sig ganska lika från tonåren.

En spontan tanke på konkret aktivitet är att villkora boendet. Tala om att ni är orloiga för honom, att det är ok att han bor kvar hemma om han tror att det är bra men att han som villkor måste (som exempel) kontakta vården och ta minst en timmes promenad om dagen. Som exempel. Ni bprde också kräva att han gör en plan för framtiden när han ska flytta hemifrån, vad han behöver åstadkomma innan dess osv. Förstår att det är svårt att bestämma över en vuxen människa men om han bor kvar hemma så har ni all rätt att lägga er i sådana saker. Han har ju alltid valet att flytta, vilket ju också är något han borde vilja och sträva efter.

Men exakt hur ni ska bete er beror ju på orsaken till hans beteende.

Ja tack för råden. Jo ska försöka få med honom ut och promenera. Men han är rädd för baciller och insekter. Tyvärr bor vi en bit ifrån varandra så det blir inte så ofta jag skulle vilja.

Förstår att det väcker frågor och det är bra. Det är inte så lätt att förklara ett problem. Han har alltid varit lite rund varit för sig själv( han är nr 3 av sex syskon) ,inga skol kompisar eller tjejer eller bilar, bara rita och titta på film.men han isolerar sig ännu mer nu. Gammal mobil utan Internet, inge SL kort. Även syskonen har svårt att nå honom. Att ställa frågor till honom är bra. Om ni har förslag på bra frågor.

Förrut gjorde jag misstagen med att säga åt honom vad han ska göra. Men rann ju bara över som vatten på en anka. Nu försöker jag förklarar hur jag känner mig orolig. Tror att han inte mår så bra, att han känner sig otillräcklig, dålig självbild. Har frågat men han svarar tvärt att han inte vill prata om framtid, planer eller mående. Han är ganska fyrkantig i sitt tänkande. Undrar om det är något fel hos honom eller om han bara är lat, dryg,bekväm och manipulativ. Har svårt att ställa krav eller att prata samhälls ansvar med honom. Och hitta jobb ( han kan ju inte tänka sig att ta vad som helst) och hitta egen lägenhet är inte det lättaste.