Om de anser att proverna är bra trots avvikande värden så anser de säkert att värdena inte är SÅ avvikande att de skulle ge symtom, som det finns behandling mot. Det kan ju vara något helt annat som får dig att må dåligt, och om du hittar ett högt TSH eller något annat så kanske det är en konsekvens av den andra sjukdomen.
Vi vet också generellt väldigt lite om sjukdomar i Sverige, och vi använder de läkemedel vi har för olika åkommor för att "de verkar fungera där också". (Nu raljerar jag. De flesta läkemedel är testade och godkända för specifik behandling, men man mixtrar lite utanför vad de är godkända för.) När man har svagt avvikande prover brukar man inte behandla dessa, utom att pat själv kan ta tex lite extra järn, lite extra d-vitamin osv. Trial by error.
Vill du betala för en labanalys så gör det, men de relevanta proverna borde du få från din vårdcentral, och de skall kunna tolka dem åt dig. Säger de att värdet är så nära gränsvärdet att det inte spelar någon roll handlar det snarast om att ta om proverna några veckor senare. Ser blodprov bra ut kan det ändå vara massor som är fel, av vad vi inte känner till allt. Snöa inte in dig för mycket på blodprov. Känn efter vad som är fel, hur du mår, och arbeta utifrån det. Vissa av dessa lab får du tips på örtmedicin. Jag skulle inte tagit den, men du kanske känner det är enda utvägen?
Nej, istället bör du gå till din vårdcentral och diskuterar prover, andra utredningar, och vad det egentligen kan vara som gör att du mår så här. Tror du själv det är fysiskt eller psykiskt? Har du googlat? Har du en plan?