• Anonym (Peter/Angela)

    Hjälp mig! Är trans som vill ut ur manskropp

    Hej sitter här i forumet och är helt nedstämd av självförnekelse och hjärtesorg. Jag är en kille på 35år och är gift med en 41årig filippinsk kvinna och nyligen fått en nyfödd dotter förra veckan och har en bonusdotter på 15år. Borde vara en lycklig familjefar men innerst inne är jag olycklig för mitt inre är en tjej inlåst i en killkropp har alltid känt att jag är egentligen tjej och inte kille, har inte haft mage att berätta de känslorna för henne, min dotter, mina vänner eller min familj. Jag vill erkänna men är rädd att bli övergiven och hatad och aldrig får träffa min nya dotter. Varje gång jag är själv i sängen när min fru går ut med babyn ligger jag i fosterställning i sängen kramar om kudden och gråter ögonen ur mig och ropar efter mitt inre; Angela som jag kallar henne för som vill bara ut ur kroppen. Jag ägnar mig med make up och peruker vilket min fru stöttar mig för det gjorde mig vacker och jag älskar anime särskilt kvinnliga figurer, vill också göra ansiktskorrigering för att se feminin ut vilket hon stöttar med men vill inte jag prata med familjen om det för då skulle de skylla på henne att hon lät mig få göra det. En gång visade jag min mor en bild på mig sminkad som en tjej med lång peruk då sa hon inte kände igen mig och det var inte mig trots jag bevisade det var mig flög hon i taket och bad mig sluta med makeup o peruker för jag kulle få för mig om könsdysfori och operera om mig, jag sa klart det var en kul grej bara inte nåt jag verkligen skulle göra men mitt inre brast i gråt att hon aldrig skulle se mig som hennes dotter. Jag vill ju vara kvinna men jag får inte vara det har i smyg begärt att träffa en psykiater för att diagnosera vidare om min autism jag faktiskt lider av men själva verket att få remiss till utredningsteamet inom könsdysfori. Min inre vill ut men omgivningen vill hålla henne inlåst i manskropp. Har ni upplevt samma situation? Hur bar ni er åt och vad gjorde ni för att släppa ert inre jag ut?.

  • Svar på tråden Hjälp mig! Är trans som vill ut ur manskropp
  • Choklad är livet

    Jag hoppas du finner ditt inre jag som faktiskt är du. Jag håller tummarna för dig och att pusselbitarna läggs på sin rätta plats. Jag tror du blir en suverän mamma till din dotter och bonus dotter. Lycka till!

  • Anonym (Minna)

    Det låter ju som att din fru skulle kunna stötta dig i det här om det verkligen är vad du behöver. Varför skulle hon då ta ifrån dig ditt barn om du kom ut som kvinna?

    Din mamma tillhör en äldre generation som ofta har svårt att förstå transgender. Hon behöver, förhoppningsvis, bara lite tid. Hon kan behöva sörja en förlorad som innan hon kan älska dig som en dotter.

  • Anonym (.)

    Är bisexuell själv, så jag har väl en liten aning om vilka tankar som rasat genom ditt huvud.

    Du lever bara ditt liv en gång. Gör det som känns rätt för dig innerst inne.

    Tala med likasinnade gör att du får kontakt med personer som genomgått samma saker. Jag vet att det finns klubbar på qruiser för likasinnade. Även RFSL kan säkert guida dig på din resa.

  • Anonym (Camilla)

    Du har börjat helt rätt. Kontakt med vuxenpsykiatrin för att diskutera remiss könsidentitetsutredning. Det ger sig när du startat den och är en bit på väg. Då kommer du inte känna att du behöver smyga. Visserligen är det din mamma men hon har inget annat val än att acceptera. Annars förlorar hon sitt barn. Det finns hjälp och stöttning för anhöriga. Sedan är det väl lite knepigt att du har valt att bilda familj i det här skedet. Du känner ju en stark längtan att komma ut som kvinna.

  • Anonym (Peter/Angela)
    Anonym (Camilla) skrev 2020-06-13 00:44:06 följande:

    Du har börjat helt rätt. Kontakt med vuxenpsykiatrin för att diskutera remiss könsidentitetsutredning. Det ger sig när du startat den och är en bit på väg. Då kommer du inte känna att du behöver smyga. Visserligen är det din mamma men hon har inget annat val än att acceptera. Annars förlorar hon sitt barn. Det finns hjälp och stöttning för anhöriga. Sedan är det väl lite knepigt att du har valt att bilda familj i det här skedet. Du känner ju en stark längtan att komma ut som kvinna.


    Jag vet var kanske lite dumt att bilda familj just nu men jag ville ju ha ett biologisk barn åtminstone innan jag tar nästa steg att bli kvinna, mitt hjärta känns brustet med att jag tar ifrån henne sin pappa men jag vill bli mamma också. Jag älskar min dotter jätte mycket vill helst hon ska växa upp med en pappa och mamma men jag mår inte vara att vara kille känner mig äcklad att vara kille när jag klär mig bättre att vara kvinna. Önskade jag kunde klona mig så den ena kunde fått vara pappa o jag kvinnan men tyvärr jan vi ju inte göra det.
  • Anonym (Minna)
    Anonym (Peter/Angela) skrev 2020-06-13 18:46:58 följande:

    Jag vet var kanske lite dumt att bilda familj just nu men jag ville ju ha ett biologisk barn åtminstone innan jag tar nästa steg att bli kvinna, mitt hjärta känns brustet med att jag tar ifrån henne sin pappa men jag vill bli mamma också. Jag älskar min dotter jätte mycket vill helst hon ska växa upp med en pappa och mamma men jag mår inte vara att vara kille känner mig äcklad att vara kille när jag klär mig bättre att vara kvinna. Önskade jag kunde klona mig så den ena kunde fått vara pappa o jag kvinnan men tyvärr jan vi ju inte göra det.


    Fast när är egentligen det bästa tillfället att skaffa barn? Och när är det bästa tillfället att genomgå en könskorrigering? Båda är stora livsomvälvande beslut och inget av dem vill du leva utan.

    Många barn växer upp uren pappa och de mår inte sämre än andra. En familj med två mammor är inte ens särskilt ovanligt idag.
  • Manhef

    Hej Peter / Angela jag har vetat hela mitt liv att ngt är galet då jag alltid känt mig dragen till att använda kvinnliga underkläder

    Jag har 2 vuxna barn o en tonåring samt är skild sedan 3 år

    Kom ut som queer dvs jag är en man som har vissa androgyna drag , är heterosexuell men är crossdresser. Dvs använder kroppsnära kläder

    Jag kom ut och erkände för alla utom tonåringen reaktionen blev jaha inget värre använd vad du vill det viktiga är att du är du o sann mot dig själv

    Jag har pratat mkt med kurator / psykolog hos vårdcentralen

    Det har varit kanon nu väntar jag på könsutredning då jag vill börja med hormonbehandling

    Så att mitt yttre skal stämmer med min själ , hjärta o psyke

    Mitt råd är också att gå med i föreningar tex finns Transammans och Rfsl dom har cafeträffar , möten osv där du träffar likasinnande. Bägge kan du söka upp på Facebook finns även möjlighet för anhöriga att också få råd o stöttning

    Lycka till mvh Magnus

Svar på tråden Hjälp mig! Är trans som vill ut ur manskropp