Är att undanhålla information lika med lögn?

Nej, men det kan ju vara lika dåligt.

För att vara lögn måste det man säger:

1. Vara falskt, d.v.s. inte överensstämma med verkligheten.

2. Den som säger det måste veta att det är falskt.

Det är på ett sätt lögn, det kan ju ha väldigt stora konsekvenser om man undanhåller något väldigt stort. 
Ex: "oj, my mistake att du fått klamydia, älskling, jag har inte talat om att jag har det" 
Eller: "jag har inte berättat att jag har en fru" 

Mindre saker kan vara ok att inte tala om. Ex att inte tala om för barn att det är grönsaker i maten för att man vill att de ska äta 

Jag tänker att det beror på varför man undanhåller. 

Det beror på informationen. Är den viktig och relevant för mottagaren så hamnar du väldigt nära en lögn.

Men i övrigt, nej, det är inte möjligt att berätta allt för alla. Du har rätt till ett privatliv (och andra som du råkar veta saker om har också det) och det kan du ha utan att ljuga. Att ha filter är inte att ljuga. Om du inte svarar på en direkt fråga kanske man kan klassa det som lögn.

Däremot strävar många efter att vara öppna i en relation och inför sig själva.

Att undanhålla viktig information, oavsett anledning, är inte rätt.

Hade ett ex som sade att jag ljög varje gång han fick veta något som jag inte berättat. Det kunde vara allt ifrån att jag skapat ett konto på Flashback, besvarat en vänförfrågan på Facebook till att jag hade stött på någon på stan. 
Vanliga grejer som inte är så viktiga att det känns värt att berätta om.
Han var svartsjuk och kontrollerande och jag håller mig långt borta från människor som ifrågasätter min ärlighet numera. 

Om man aktivt väljer att undanhålla information kan jag tänka att det åtminstone är att likställa med en lögn, även om det inte är samma sak.

Nej, det är inte inte samma sak .

Det är två olika typer av oärlighet.

Beror på. Lika dålig kan det vara i alla fall.

Till exempel om undanhållandet påverkar negativt den andra personen.

Undanhåller man att ens partner ser fet ut i sin nya kycklinggula klänning/skjorta är det inte så illa.

Har man undanhållit att man är otrogen eller slösat alla familjens besparingar på Chanel väskor är det mycket värre såklart.

Bra att han är ett ex. Saker som inte påverkar honom / er som par / familj osv. behöver man inte berätta.

Inte automatiskt. Ljuger jag för min man om jag köper strumpor och inte berättar det för honom? Nej. Ljuger jag för min man om jag inte berättar att jag är gravid när det gått fyra månader och jag vet om det? I princip. Beroende på allvarligheten i undanhållandet kan det klassas som en lögn, alt. lika illa.

Ni verkar se det på samma sätt som jag iallafall. Är det något som berör mig eller vår relation, och jag inte får veta det, anser jag det vara lögn. Sanningshalten i det som undanhållits är en helt annan historia. Men att vi till och med kunde börja bråka över om det var lögn eller inte kändes så löjligt.