• Anonym (Avtändande)

    Min pojkvän delar säng med sin mamma

    Hej!

    Är tillsammans med min kille sedan ungefär 1.5 år tillbaka. Vi har det bra bra, mestadels, och vi bråkar väldigt sällan.

    Ibland åker han iväg till sin familj (som bor i en annan stad) och då stannar han oftast där i några dagar. Jag följer med ibland, för min pappa bor också där, men när min kille åker dit ensam så brukar han dela säng med sin mamma. De sover alltså ihop! Tycker att detta är jättekonstigt och det känns väldigt weird. Min pojkvän är ju liksom inte sex år, han är faktiskt 23 år.

    Jag har frågat honom varför han delar säng med sin mamma när han har ett eget rum att sova i. Han svarade då att hans mamma inte tycker om att sova ensam (hennes man, alltså min killes pappa, jobbar borta ibland) och att hon blir så glad när min kille kommer dit så då vill hon sova med honom.

    Jag kan verkligen inte förstå det här. Aldrig att jag hade delat säng med min pappa i vuxen ålder. Visst, om det var ett nödläge, men nu finns det ju en annan säng som min pojkvän faktiskt kan sova i. Han har ju fortfarande kvar sitt rum där.

    När jag tänker på att han delar säng med sin mamma så äcklas jag typ av honom. Det är väldigt avtändande. Det känns som att jag har en liten pojke till pojkvän..

    Vad säger ni?

  • Svar på tråden Min pojkvän delar säng med sin mamma
  • Anonym (¨öa)

    Ja, det var mycket märkligt

  • smulpaj01

    Oj nej det låter extremt onormalt. Usch... Jag ryser. Min son är 19 och visst skulle jag kunna sova bredvid honom om det var tajt om utrymme vid nåt tillfälle, det är ju min son men aldrig av den anledningen och det finns eget rum. Lite stört faktiskt. Är han "normal" annars?

  • Anonym (Avtändande)
    smulpaj01 skrev 2020-08-03 19:53:06 följande:

    Oj nej det låter extremt onormalt. Usch... Jag ryser. Min son är 19 och visst skulle jag kunna sova bredvid honom om det var tajt om utrymme vid nåt tillfälle, det är ju min son men aldrig av den anledningen och det finns eget rum. Lite stört faktiskt. Är han "normal" annars?


    Precis.

    Ja, han är normal i övrigt. En helt vanlig person som de flesta tycker om. Snäll och smart, lugn och fin kille. Han har svårt för att säga ifrån också, så jag misstänker att det här är mammans idé.

    Det här har blivit ett så stort problem för mig att jag knappt tänder på honom alls längre. Vet inte vad jag ska göra.
  • smulpaj01
    Anonym (Avtändande) skrev 2020-08-03 20:06:27 följande:

    Precis.

    Ja, han är normal i övrigt. En helt vanlig person som de flesta tycker om. Snäll och smart, lugn och fin kille. Han har svårt för att säga ifrån också, så jag misstänker att det här är mammans idé.

    Det här har blivit ett så stort problem för mig att jag knappt tänder på honom alls längre. Vet inte vad jag ska göra.


    Har full förståelse för att du känner så MEN du kan inte lägga fram problemet för honom som att du inte "tänder på honom", även om det såklart ÄR så kommer inte budskapet om varför gå fram. Det enda han kommer höra är orden att du inte tänder på honom längre. Förstår du hur jag tänker?
  • Anonym (Avtändande)
    smulpaj01 skrev 2020-08-03 20:14:37 följande:

    Har full förståelse för att du känner så MEN du kan inte lägga fram problemet för honom som att du inte "tänder på honom", även om det såklart ÄR så kommer inte budskapet om varför gå fram. Det enda han kommer höra är orden att du inte tänder på honom längre. Förstår du hur jag tänker?


    Jo, men antar att jag bör ta upp det här? Måste fundera på vad jag ska säga. Jag får väl säga som det är, helt enkelt. Att jag tycker att det är märkligt att han delar säng med sin mamma när han har ett eget rum där borta.
  • smulpaj01
    Anonym (Avtändande) skrev 2020-08-03 20:16:24 följande:

    Jo, men antar att jag bör ta upp det här? Måste fundera på vad jag ska säga. Jag får väl säga som det är, helt enkelt. Att jag tycker att det är märkligt att han delar säng med sin mamma när han har ett eget rum där borta.


    Precis, bara du utelämnar orden att du inte tänder på honom. Det är jättekonstigt.... Eller när jag tänker efter så tycker jag att du faktiskt ska säga just det! Så sjukt tycker jag detta är och fattar han inte det själv så får du nog ta i ordentligt. Så glöm vad jag skrev tidigare, i denna situation bör du säga just det.
  • elalaroné

    Nej! Fy!
    Om har någon kunskap kring incest och liknande är just det en stor varningsflagga: att man sover tillsammans trots att det finns annan sovplats (tex. säng, soffa). Ett sexuellt utnyttjande gör "normalt"/normaliseras av offret och förövaren så det inte alls låter lustigt i DERAS öron så de säger det högt...
    Och om det pågår en lång tid är det nästan omöjligt att tränga igenom.
    MEn, ett rop på hjälp kan ju vara att man ens nämner det.

    Hjälp honom och testa honom tex. att du ska dela säng med din pappa pga. någon påhittat skäl och se hur han reagera.

    Det är fullständigt onormalt, särskilt när det är man-och-kvinna för det är för sexuellt.
    Hon vill inte sova själv? Jag köper inte att man tar sin fullvuxna, sexuellmogna son till det ärendet. 
    Som sagt, googla hur man tar upp sånt för, hade du velat ha barn med honom och så gjorde han det med din fullvuxna dotter?!
    Det är inte sunt, det är något som är fel, vilket du antyder och har rätt i!

  • Anonym (¨öa)
    Anonym (Avtändande) skrev 2020-08-03 19:42:43 följande:

    Hej!

    Är tillsammans med min kille sedan ungefär 1.5 år tillbaka. Vi har det bra bra, mestadels, och vi bråkar väldigt sällan.

    Ibland åker han iväg till sin familj (som bor i en annan stad) och då stannar han oftast där i några dagar. Jag följer med ibland, för min pappa bor också där, men när min kille åker dit ensam så brukar han dela säng med sin mamma. De sover alltså ihop! Tycker att detta är jättekonstigt och det känns väldigt weird. Min pojkvän är ju liksom inte sex år, han är faktiskt 23 år.

    Jag har frågat honom varför han delar säng med sin mamma när han har ett eget rum att sova i.

    Han svarade då att hans mamma inte tycker om att sova ensam (hennes man, alltså min killes pappa, jobbar borta ibland) och att hon blir så glad när min kille kommer dit så då vill hon sova med honom.

    Jag kan verkligen inte förstå det här. Aldrig att jag hade delat säng med min pappa i vuxen ålder. Visst, om det var ett nödläge, men nu finns det ju en annan säng som min pojkvän faktiskt kan sova i. Han har ju fortfarande kvar sitt rum där.

    När jag tänker på att han delar säng med sin mamma så äcklas jag typ av honom. Det är väldigt avtändande. Det känns som att jag har en liten pojke till pojkvän..

    Vad säger ni?


    Men du har ju redan frågat honom
  • Anonym (Mia)

    Oj vad ni tycker det är konstigt. Min son är visserligen ett par år yngre men ibland när han varit borta en längre period (en vecka eller mer) kommer han till min säng på kvällen. Jag lägger mig alltid innan honom. Då är han pratglad o vill berätta om sin resa eller vad han nu gjort. Annars är han mest på sitt rum. Slår aldrig fel att det just är på natten han vill prata. Natt för mig alltså. Vi lever inte riktigt i samma dygnsrytm. Ibland vid dessa tillfällen så babblar han o jag kanske lyssnar halvhjärtat (pga trött) o sen somnar han. Aldrig reflekterat över att det skulle ses som konstigt. Hade det varit lika konstigt om det är mamma dotter?

Svar på tråden Min pojkvän delar säng med sin mamma