• Anonym (Knepi­gt)
    Sun 9 Aug 2020 21:33
    1445 visningar
    13 svar
    13
    1445

    Min syster har fastnat i en relation med en narcissist som isolerar henne - vad göra?

    Vi har en otroligt jobbig situation i vår familj, min syster som är social och utåtriktad har levt i många år med en man och nu ca 5 år tillbaka så går det nästan inte att umgås normalt. Hennes man tycks inte tillåta att hon umgås med sina närmaste, och gör hon det är det spänt och konstig stressad stämning. Jag bor tre mil bort och hon har inte satt sin fot här de senaste åren, vad som än händer men jag får vänligt bemötande och typ kort etc. Han verkar hata mig sedan jag ifrågasatte varför hon säger att hon får "dåligt samvete" när hon åkar iväg från hemmet. Hon ser ut som en skinande sol varje gång vi ses, men hennes beteende rimmar liksom inte med den "glädjen". Jag misstänker att hon är livrädd för att vi ska lägga oss i. Han har ett humör som han sägar att hon lärt sig "hantera" (vad sägs om att lära sig hantera det själv ...?). Han kan visa upp de mest trevliga hjälpsamma sidor när det passar, men straffa med utfrysning lika snabbt. Jag klarar inte av att spela det här spelet längre och börjar sorgligt nog känna att vi glider isär allt mer.
    Hur tycker ni att jag ska agera? Gärna svar från någon som upplevt liknande ...

  • Svar på tråden Min syster har fastnat i en relation med en narcissist som isolerar henne - vad göra?
  • Anonym (Carol­ine)
    Sun 9 Aug 2020 21:41
    #1

    Ha kontakt med henne,fråga hur hon mår,du kan säga att du märker att allt inte är bra med mannen?Finns där för henne och prata om hur lyckliga förhållanden är.

  • Anonym (Knepi­gt) Trådstartaren
    Sun 9 Aug 2020 21:51
    #2
    Anonym (Caroline) skrev 2020-08-09 21:41:47 följande:

    Ha kontakt med henne,fråga hur hon mår,du kan säga att du märker att allt inte är bra med mannen?Finns där för henne och prata om hur lyckliga förhållanden är.


    Allt känns så hjärntvättat och förljuget. Jag har gjort mina försök att prata med henne i åratal, men upptäckte till min fasa att allt jag säger tycks även nå honom. Det känns aldrig spontant när vi ses och det känns som att han står och väntar och klockar henne när hon kommer hem. Ibland ringer han när hon sitter med oss och då måste hon hem och ordna med något. Jag har hört antydningar om det där klassiska man hör om, att vi de närmaste hon har "har blivit de dåliga" de som man helst inte ska umgås med. Han letar detaljer som det går at vränga till så at vi verkar halvt vrickade. Vi är de med många och harmoniska relationer omkring oss, han har få och ytliga. Det måste ändå vara någon typ av kvitto att vi jobbar med relationer, tycker om dem och klarar av dem. Det är också svårt att bli avvisad på et sätt som att "man förtjänar det". Det är tärande, men jag förstår att man måste finnas på något sätt om hon väljer att försöka lämna...
  • Sun 9 Aug 2020 21:55
    #3

    Om du ändå anser att hon är förlorad så skulle jag som bror klampa på utav bara helvete mot hennes man..

    Visa att hon har en bror som bryr sig och är in your fucking face..

    Dock ska du ju va 100 på det innan att du har fog för det.. Men det är ju jag och vi är alla olika..

  • Anonym (Knepi­gt) Trådstartaren
    Sun 9 Aug 2020 22:05
    #4
    Zoldaten76 skrev 2020-08-09 21:55:45 följande:

    Om du ändå anser att hon är förlorad så skulle jag som bror klampa på utav bara helvete mot hennes man..

    Visa att hon har en bror som bryr sig och är in your fucking face..

    Dock ska du ju va 100 på det innan att du har fog för det.. Men det är ju jag och vi är alla olika..


    Jag är syster till henne, och jag har klampat på. Ringde upp och ifrågasatte. Han slog då på charmen och sa indirekt att jag skulle typ "skaffa mig ett liv" och snackade på tills jag var förloraren som missuppfattat allt och etc, han manipulerar så. Du vinner aldrig mot hans manipulation och lögner. 
  • Anonym (Carol­ine)
    Sun 9 Aug 2020 22:06
    #5

    Du kan bara finnas där för henne.Hon måste själv förstå att lämna relationen.Det kan ta tid tyvärr.

  • Anonym (Knepi­gt) Trådstartaren
    Sun 9 Aug 2020 22:13
    #6
    Anonym (Caroline) skrev 2020-08-09 22:06:32 följande:

    Du kan bara finnas där för henne.Hon måste själv förstå att lämna relationen.Det kan ta tid tyvärr.


    Ja, min övriga familj är mer tålmodiga och kan hålla sig lugnare, jag är den känslosamma sorten som blir galen på det jag ser och hör. Hans favorit är att manipulera med sina krämpor, som tycks dyka upp så fort det är något hon ska göra för egen del. Det är "väldigt synd" om honom hela tiden, jag står inte ut att se henne anpassa sig efter alla elaka knep. 
  • Anonym (11 år)
    Sun 9 Aug 2020 22:33
    #7

    Jag förlorade kontakten med min syster när jag levde i en relation med en narcissist. Han lyckades manipulera ut henne på något vis (minns inte ens hur). Antagligen för att hon såg igenom honom och ifrågasatte. När jag lämnade, efter 11 år, var hon den första jag ringde till.

    Mitt råd är att bara finnas där för henne. Det är svårt att se skiten när man står mitt i det.

  • Anonym (Knepi­gt) Trådstartaren
    Sun 9 Aug 2020 22:46
    #8
    Anonym (11 år) skrev 2020-08-09 22:33:35 följande:

    Jag förlorade kontakten med min syster när jag levde i en relation med en narcissist. Han lyckades manipulera ut henne på något vis (minns inte ens hur). Antagligen för att hon såg igenom honom och ifrågasatte. När jag lämnade, efter 11 år, var hon den första jag ringde till.

    Mitt råd är att bara finnas där för henne. Det är svårt att se skiten när man står mitt i det.


    Ja, hon är så otroligt insyltad. Fungerar som en "flying monkey" och springer hans ärenden (ofta med klagomål mot oss på det ena och det andra). Jag tror han får henne att tro att det här är "helt nödvändigt att framföra", typ, för det är inte hennes stil. Hennes ursäkter att inte delta i familjesammankomster har blivit så dåliga att man inte orkar lyssna. Det kan vara att hon måste vara henna för att han är " lite hängig" (som om han vore ett barn eller utvecklingsstörd). Coronan kom ju som en skänk från ovan, nu kan hon hänga upp allt på det. Han är ju så noggrann och gör allt rätt och vi "är så slarviga", typ. Det som är jobbigt är också att han sålt in sig som den kloke och förståndige och duktiga och gud vet vad. Jag vill att folk ska veta om hur han egentligen är.
  • Anonym (11 år)
    Sun 9 Aug 2020 22:54
    #9
    Anonym (Knepigt) skrev 2020-08-09 22:46:55 följande:

    Ja, hon är så otroligt insyltad. Fungerar som en "flying monkey" och springer hans ärenden (ofta med klagomål mot oss på det ena och det andra). Jag tror han får henne att tro att det här är "helt nödvändigt att framföra", typ, för det är inte hennes stil. Hennes ursäkter att inte delta i familjesammankomster har blivit så dåliga att man inte orkar lyssna. Det kan vara att hon måste vara henna för att han är " lite hängig" (som om han vore ett barn eller utvecklingsstörd). Coronan kom ju som en skänk från ovan, nu kan hon hänga upp allt på det. Han är ju så noggrann och gör allt rätt och vi "är så slarviga", typ. Det som är jobbigt är också att han sålt in sig som den kloke och förståndige och duktiga och gud vet vad. Jag vill att folk ska veta om hur han egentligen är.


    De är sjukt duktiga på att framställa sig själva som duktigast i världen och samtidigt som något slags offer som behöver extra omsorg. Det blev tidigt i min relation etablerat att det var synd om honom. Detta använde han för att få olika saker han ville ha och för att hålla mig kvar. Din syster har antagligen tappat bort sig själv vid det här laget. Han ser till att hon är uppslukad av hans behov hela tiden, och inte är själv tillräckligt länge för att kunna tänka självständigt.
  • Anonym (Milim­ina)
    Sun 9 Aug 2020 23:10
    #10

    Som många säger. Håll kontakten, finns där för henne.

    Min bästa vän levde med en narcissist i alldeles för många år. När det var som värst försökte jag prata med henne om att lämna honom, vilket istället ledde till att hon vände mig ryggen. Då behövde jag backa lite och spela efter hans regler ett tag.

    Till slut valde hon tack och lov att lämna honom.

  • Anonym (jag)
    Sun 9 Aug 2020 23:37
    #11

    Vad skulle ha hjälpt mig? Jag kan bara svara på vad jag hade önskat att någon gjort för mig.

    Sömn. Det verkar som att de flesta narcissister ser till att partnern får för lite sömn. Antagligen lättare att påverka dem då. Tyvärr kan det bli svårt för dig att ge henne mer sömn. Kanske om hennes man åker bort ett par dagar. om du kan få henne att lägga sig tidigt och sedan ta sovmorgon. Sömnbristen gör att hon inte kan tänka sammanhängande.

    Lyssna på henne. Anklaga henne inte och anklaga inte hennes man. Prata ytligt om hon vill det, och när hon säger riktigt konstiga saker (som att det är viktigt att alltid skära gurkan på längden eller att ställa skorna på ett visst ställe i hallen eller vad som helst som tydligt är ett påbud från mannen), så visa att du blir förvånad. Säg inte att det är fel och kritisera inte. Om hon frågar, så säg bara "Nej, oj, jag blev bara förvånad. Det är lite ovanligt att göra så". Hon tror antagligen att de lever ett helt normalt liv, och om hon upptäcker att en del saker inte alls är normala, då kan hon börja tänka lite.

    Be henne gärna om råd och hjälp. Boosta hennes självkänsla. Om hon märker att i alla fall någon tycker att hon är bra på något, så blir hon lite starkare. Det behöver inte vara mer märkvärdigt än ett kakrecept, som just hon gör så väldigt bra.

  • Anonym (Knepi­gt) Trådstartaren
    Mon 10 Aug 2020 05:41
    #12
    Anonym (11 år) skrev 2020-08-09 22:54:43 följande:
    De är sjukt duktiga på att framställa sig själva som duktigast i världen och samtidigt som något slags offer som behöver extra omsorg. Det blev tidigt i min relation etablerat att det var synd om honom. Detta använde han för att få olika saker han ville ha och för att hålla mig kvar. Din syster har antagligen tappat bort sig själv vid det här laget. Han ser till att hon är uppslukad av hans behov hela tiden, och inte är själv tillräckligt länge för att kunna tänka självständigt.
    Ja, så känns det verkligen...
  • Anonym (Knepi­gt) Trådstartaren
    Mon 10 Aug 2020 05:52
    #13
    Anonym (jag) skrev 2020-08-09 23:37:05 följande:

    Vad skulle ha hjälpt mig? Jag kan bara svara på vad jag hade önskat att någon gjort för mig.

    Sömn. Det verkar som att de flesta narcissister ser till att partnern får för lite sömn. Antagligen lättare att påverka dem då. Tyvärr kan det bli svårt för dig att ge henne mer sömn. Kanske om hennes man åker bort ett par dagar. om du kan få henne att lägga sig tidigt och sedan ta sovmorgon. Sömnbristen gör att hon inte kan tänka sammanhängande.

    Lyssna på henne. Anklaga henne inte och anklaga inte hennes man. Prata ytligt om hon vill det, och när hon säger riktigt konstiga saker (som att det är viktigt att alltid skära gurkan på längden eller att ställa skorna på ett visst ställe i hallen eller vad som helst som tydligt är ett påbud från mannen), så visa att du blir förvånad. Säg inte att det är fel och kritisera inte. Om hon frågar, så säg bara "Nej, oj, jag blev bara förvånad. Det är lite ovanligt att göra så". Hon tror antagligen att de lever ett helt normalt liv, och om hon upptäcker att en del saker inte alls är normala, då kan hon börja tänka lite.

    Be henne gärna om råd och hjälp. Boosta hennes självkänsla. Om hon märker att i alla fall någon tycker att hon är bra på något, så blir hon lite starkare. Det behöver inte vara mer märkvärdigt än ett kakrecept, som just hon gör så väldigt bra.


    Ja, jag brukar peppa henne i det företag hon håller på med (i hemmet givetvis, åka iväg och ha något på gång utanför hans territorium går ju inte ...). Nu tänker jag låta allt vara ett tag för att jag helt enkelt inte orkar med mer på ett tag. Hon hör aldrig av sig själv och när vi pratar är allt väldigt påklistrat glatt och positivt, det går inte att ha en normalt samtal kopplat till verkligheten längre. Är det några frågor som uppstår, vad det än gäller, medicinskt, vardagligt, jobb, ja då frågar hon honom. "Han är ju så bra på det" heter det. Så det är nog han som får lyssna, ingen annan.

    En läskig grej som jag tänkt på nu i efterhand var att det var så viktigt att sätta upp övervakningskameror både ute och inne i deras hem när de flyttade in. Då var allt "bra" och jag köpte hans snack om säkerhet och trygghet rakt av, nu tycker jag de där kamerorna på tomten bara får mig att få kalla kårar. 
Svar på tråden Min syster har fastnat i en relation med en narcissist som isolerar henne - vad göra?