Killen som dissar
Erkänner, jag är killen som kunde blivit älskad av många om jag bara själv tillät det. Men har märkt en grej som jag mår ganska dåligt över..
O det är att de tjejer som jag har dissat, vilket är en del tyvärr.. har alla rasat i vikt inom loppet av några veckor o ibland inom 3 månader.
Har aödrog varit något fel på dom, tvärtom, de är så sjukt snygga och helt fantastiska men jag har inte självförtoendet samt så har jag aldrog haft en enda normal relation till varken familj eller andra förutom ett förhållande som varade i 2 år. Visserligen har vi sporadisk kontakt fortfarande 14 år senare men enbart via messenger då. O en annan tjej (x) eller vad man nu ska kalla det. Har förutom.det i princip ingen kontakt med någon människa alls utöver det.
Men dessa tjejer träffade mig i en fas där jag var populär och hade mycket människor omkring mig så dom förstod/förstår inte depressionen jag bär på o jag är rädd för att göra andra nedstämda då alla verkar leva livet, förutom de som jag har dissat, som verkar krascha rätt hårt in i väggen psykiskt efter mig.
Aldrig varit minening att göra någon ledsen. O visst drömmer jag om en egen familj o ett lyckligt slut på ett rent ut sagt ett extremt tufft liv. Men tror inte jag kommer vara kapabel att fixa det.
Brukar få tankar som att "de har det bättre utan mig" o sen försvinner jag typ.
O det sjuka är mest av allt är att jag har viljat vara med varenda en utav dom. De har alla varit 10/10 i utseende i mina ögon o i många andras. Men ska sanningen fram så känner jag även att jag har en för liten sak mellan benen. En del tjejer har varit vidriga och gått runt och pratat om det till väldigt många utav mina kompisar, även killkompisar som sen kommit och frågat mig om min strlk. Inte så kul direkt. Det har faktiskt förstört några år av mitt liv när jag tänker efter.
Men ändå värst att de fina tjejerna ska behöva må så dåligt utav mig att dom rasar i vikt. :(
Jag har ju viljat va vänner med dom men slutar alltid med att det märks att dom hatar mig till slut. Fast dom svarar alltid om jag skriver, även om det har gått några år sen vi sågs sist.
Vet inte vad jag ville men såg nyss en bild av en av dom tjejerna o fick lite panik. Börjar kännas som att det börjar för mycket/för många nu, även om en är en för mycket redan.
Idag undviker jag ögonkontakt med med alla tjejer/kvinnor som jag inte känner eller tittar bort om jag ser någon betraktar mig mer än en vanlig blick. Orkar inte försöka då jag är rädd för att såra när jag antagligen kommer att "fly" igen.
