Separation

Hej

I vårt förhållande har vi under lång tid haft det dåligt. Ingen attraktion och mest tråkigt attityd mot varandra. Jag känner att jag ofta får stå tillbaka för min intressen för att det inte ska bli jobbigt för henne. Hon säger att jag inte kan fånga upp hennes känslor och hålla dessa, och att hon känner mina känslor bättre än vad jag själv gör. Jag har under lång tid känt att detta är inte det förhållande jag vill ha och därför tror jag att jag styrt det mot en separation. I förra veckan pratade vi om situationen och då sa hon att hon vill separera för känslorna är slut och att hon inte orkar kämpa längre. Jag blev inte speciellt ledsen, men ändå mycket ångest över att bryta upp. Antar att det beror på förändringen vi står inför. Vi har pratat och sagt att vi älskar varandra och är de viktigaste personerna i varandras liv eftersom vi har 2 barn (7 och 2 år).

Vi har kommit överens om att gå i terapi för att få en fin avslutning på relationen och göra det bästa för oss och barnen.

Jag vet och känner att detta är det enda riktiga och att vi kan se på vår relation ut ett annat perspektiv. Kanske kan det vara det som leder oss tillbaka till varandra någon dag?

Någon som har liknande erfarenheter att dela med sig av?