Om det inte blir som man tänkt sig..
Står i valet och kvalet att skaffa ett till (tredje barn). Det är oerhört läskigt för vi skulle förändra alla våras liv. till en början såg jag bara det härliga och mysiga att få dela denna resa med mina äldre barn 5 och snart 8) att skapa en ny familjemedlem. Men sen kom skräcken - man vet ju ingenting om hur det faktiskt blir! Ovissheten har klorna i mig och jag vågar inte ta steget. Tänk om det inte blir alls bra? Vi som har det så bra nu. Tänk om det blir ett mkt krävande barn som istället förändrar dynamiken till det negativa i familjen? Pga sjukdom eller annat. Tänk om man (hemska tanke) då känner att man tagit fel beslut. Då är det ju försent.
Är det ngn som skaffat fler och känt att det här blev ju inte så bra? Eller blir det alltid bra, till sist? Vill gärna höra era erfarenheter.
Önskar jag var en sån person som tar allting som det kommer och inte ser några hinder. Som inte måste kontrollera allting i livet...
MVH Rädd och väldigt kluven