Oj, oj vad händer nu?
Hej.
Det här blir mitt första inlägg.
För att göra en lång historia kort, jag har i nästan 20 år fått höra att jag inte kan bli gravid. Hade vant mig vid detta om än med viss sorg, men står nu plötsligt här. Fick för några dagar sedan veta att jag är i vecka 10 och kan knappt tro det ????
Jag vet att allt kan hända på vägen men bara att få känna sig som en av alla andra är fantastiskt.
Men nu då...jag är skiträdd och lycklig på samma gång.
Jag har ju inte varit förberedd på det här varken mentalt eller fysiskt så jag känner mig helt förvirrad och bortkommen. Jag vill bara poängtera att jag inte står ensam i det. Vid min sida finns en stabil och fantastisk man som kommer bli den bästa fadern jag kan tänka mig.
Men hörni, snälla ge mig tips på allt jag behöver tänka på inför närmaste framtiden och även tiden efter det. Jag vill höra allt ni önskade någon hade sagt till er när ni skulle få ert första barn.
Läkaren som sagt så till dig hade uppenbarligen fel. Få kvinnor är sterila och är man "bara" infertil så kan man rent teoretiskt bli gravid till slut. Känner till ett par som också fick barn efter ca 20 år när båda var över 40.