Trean2021 skrev 2020-09-05 14:47:37 följande:
För det första känns detta skamligt att ens skriva om men jag har ingen annan att prata med.
Jag och min man har funderat på en trea och har gjort 3 försök. Detta försök verkar det som det gick och så fort jag fick plusset på stickan fick jag PANIK. Vi kan inte ha en till bebis, vi har för det första inte plats, vi har redan mycket som det är nu och ekonomin kommer bli vansinnigt sämre. Men det är inte det som skrämmer mig mest utan det som skrämmer mig mest är att bebisen kommer vara allvarligt sjukt och mina barn kommer hamna i skymundan detta skrämmer mig eller att jag kommer få en komplikation och dö och lämna min man ensam i ett för litet hus med tre barn.
Jag hade nära på en panikångestattack igår och funderar på om vi verkligen kan göra detta eller om vi ska avsluta graviditeten. Vill inte vara för girig och sedan veta att det har påverkat mina underbara barn negativt. Usch känner mig hemsk som ens skriver detta, vet att jag borde vara glad särskilt eftersom vi har försökt men verkligheten har bara gett ångest och panik. Snälla, har någon annan känt så här?
Hej!
För mig låter det som att du har fått panik, en massa katastroftankar, och jag tycker att du ska försöka sitta lugnt i båten <3
Jag skulle säga såhär, att om du och din man var så överens om ett tredje barn att ni bestämde er för att aktivt försöka inte en, utan tre gånger, då är ni troligen redo för ett barn till. Ni tog förhoppningsvis/troligtvis beslutet att försöka när ni båda hade tänkt igenom det lugnt och sansat. Sen blir du gravid och får panik. Vad har hänt egentligen? Jo, något har förändrats i din livssituation. Du upplever att du har förlorat kontrollen och du vet inte exakt hur din framtid kommer att se ut. För mig låter det som att du nu har fått kalla fötter och att det troligtvis handlar om ett stort kontrollbehov och obefogad oro inför okända situationer.
Jag hade resonerat annorlunda om ni hade blivit gravida oplanerat, men ni planerade ju ändå den här graviditeten och önskade den båda två. Jag sitter förstås inte på facit iom att jag inte känner dig och din livssituation, men innan du blev gravid verkar du ha resonerat helt annorlunda kring er ekonomi och boendesituation och tyckt att det nog skulle fungera med ett tredje barn. Annars hade ni troligen inte försökt.
Jag tänker att eftersom både du och din make verkar vilja ha ett tredje barn, egentligen, så vore det sorgligt om du nu inte vågade fullfölja graviditeten pga katastroftankar. Vad som helst kan hända, när som helst. Att du skulle dö, att bebisen skulle bli allvarligt sjuk eller liknande är inte mer sannolikt än att du dör i en bilolycka (det är faktiskt mycket mer sannolikt utifall att ni har en bil) eller att något av dina äldre barn får en allvarlig sjukdom. I Sverige idag är graviditet i normala fall inget farligt och vi har så många möjligheter att upptäcka om något är fel med ett foster att de flesta barn som föds är helt friska. Så släpp den tanken bara!
Du skriver att du inte vill vara för girig och sen veta att det har påverkat dina barn negativt, men det är helt klart bara en katastroftanke. Det finns ingen naturlig lag som säger att man är girig för att man väljer att skaffa ett barn till. Risken att något händer med en graviditet ökar inte för att man har två barn sen innan. Det finns massor med människor som har tio helt friska barn. Och tack och lov finns det ingen girighetsprincip som bestraffar dem som önskar mer av livet! :) Det är bara panik och katastroftankar. Det är väl klart att du ska ha en bebis till om det var det du ville innan paniken satte in! Varför ska du låta dina katastroftankar styra dig? Våga strunta i dem, och lev ditt liv som du ville leva det innan du fick panik! Det är ditt liv, och dina elaka tankar ska inte få bestämma.
All lycka till med graviditeten, hoppas att du vågar fullfölja den!
