• spetsh­att
    Ons 16 sep 2020 23:50
    596 visningar
    88 svar
    -1

    Varför är pojkbarn jobbigare än flickebarn?

    Beror det på uppfostran eller är det genetiskt betingat?

    Ex. De slåss, skriker osv. betydligt mer än flickor. Varför egentligen?

Svar på tråden Varför är pojkbarn jobbigare än flickebarn?
  • spetsh­att
    Tor 17 sep 2020 01:06
    #11

    Det ska inte stå kanske. Han gjorde det , spottade rakt åt oss , och vi fattade ingenting.

  • spetsh­att
    Tor 17 sep 2020 01:10
    #12

    Ellerjjoddetsskavvisststå kanske

    Lästefel

  • Anonym (Klari­ce)
    Tor 17 sep 2020 02:00
    #13
    +2

    Jag har två barn, en snäll pojke som aldrig slåss utan älskar att vara gosa, läsa och prata. Och en arg lillasyster som slåss, bits, klättrar överallt, river allting. Hon biter gärna storebror, men han slår inte tillbaka.

    Jag oroar mig mest för pojken dock eftersom pojkar mest förväntas spela fotboll och inte "får" vara tysta och pluggiga. Är helt enkelt rädd för mobbing och att folk inte ska tycka han är tillräckligt manlig.

    Att sprida bilden av att pojkar slåss medan flickor är snälla och söta bidrar till den bilden. Låt min pojke få vara som han är, smart och klurig men lite för snäll för sitt eget bästa.

    Försök inte pressa in honom i din fördomsfulla mall för att du en gång träffade en pojke som spottade på dig.

  • Anonym (L)
    Tor 17 sep 2020 03:07
    #14
    Anonym (Klarice) skrev 2020-09-17 02:00:25 följande:

    Jag har två barn, en snäll pojke som aldrig slåss utan älskar att vara gosa, läsa och prata. Och en arg lillasyster som slåss, bits, klättrar överallt, river allting. Hon biter gärna storebror, men han slår inte tillbaka.

    Jag oroar mig mest för pojken dock eftersom pojkar mest förväntas spela fotboll och inte "får" vara tysta och pluggiga. Är helt enkelt rädd för mobbing och att folk inte ska tycka han är tillräckligt manlig.

    Att sprida bilden av att pojkar slåss medan flickor är snälla och söta bidrar till den bilden. Låt min pojke få vara som han är, smart och klurig men lite för snäll för sitt eget bästa.

    Försök inte pressa in honom i din fördomsfulla mall för att du en gång träffade en pojke som spottade på dig.


    Håller med här.

    Har fyra pojkar. En är för liten än för att säga något om. Dock en väldigt lugn bebis.

    Min som som är 10 är den lugnaste som jag någonsin mött. Han har på riktigt aldrig varit i konflikt med någon utanför hemmet. Aldrig i förskolan, skolan eller med kompisar på fritiden. Otroligt snäll och lugn likaså alla hans närmaste kompisar.

    Har en son som varit sjövild men aldrig tillåtits härja runt. Absolut inte tom i huvudet som du så fint uttrycker det. Tvärtom. Ser inte att det är mer ok för en pojke att vara vild och på något sätt bete sig illa. Har alltid varit där och sagt till/pratat allvar när något hänt. Precis som vi gör med deras vilda syster. Hon är en utmaning som heter duga. Betydligt svårare på många sätt att vara förälder till henne än till pojkarna. Alla har exakt samt regler för hur man beter sig dock.
  • Tor 17 sep 2020 04:52
    #15
    +3

    ÄR det så? Jag har döttrar som är vuxna så jag har inga barn runt mig...MEN jag bor i en BRF med en liten gård och här bor många barn. Min bild är att idag så är tjejer och killar lika "vilda". Inga småflickor går runt med dockvagn längre(?) Här vrålas det på gården så jag kan inte ha balkongdörren öppen på sommaren. Pojkar och flickor lika mkt och dom jagar varann runt huset SKRIKANDE som vore de svårt skadade (på min tid så sa jag till barnen att -"Sch, det bor fler människor här, men så gör man inte numer?)

  • Anonym
    Tor 17 sep 2020 05:11
    #16
    +2

    Hellre busiga pojkar är gnälliga flickor, för att inte tala om tjejer i tonåren.
    Tack och lov har jag bara söner.
    Det är jag glad för.

  • Anonym (Mamma till lyxbla­ndning­)
    Tor 17 sep 2020 05:12
    #17
    Anonym (Klarice) skrev 2020-09-17 02:00:25 följande:

    Jag har två barn, en snäll pojke som aldrig slåss utan älskar att vara gosa, läsa och prata. Och en arg lillasyster som slåss, bits, klättrar överallt, river allting. Hon biter gärna storebror, men han slår inte tillbaka.

    Jag oroar mig mest för pojken dock eftersom pojkar mest förväntas spela fotboll och inte "får" vara tysta och pluggiga. Är helt enkelt rädd för mobbing och att folk inte ska tycka han är tillräckligt manlig.

    Att sprida bilden av att pojkar slåss medan flickor är snälla och söta bidrar till den bilden. Låt min pojke få vara som han är, smart och klurig men lite för snäll för sitt eget bästa.

    Försök inte pressa in honom i din fördomsfulla mall för att du en gång träffade en pojke som spottade på dig.


    Håller helt med! Jag har en lugn och go son och en sjövild dotter som slåss, skriker och bråkar ???? Dock skulle hon aldrig kasta sten eller spotta på någon främmande person utan håller sina utbrott inom familjen tack och lov. Ogillar starkt bilden av den bråkiga pojken
  • Tor 17 sep 2020 05:32
    #18
    +1
    spetshatt skrev 2020-09-17 00:23:18 följande:

    Ja flickor är ju i allmänhet lugnare , kreativare och så medans pojkar är mer "tomma" i huvudet och bara springer omkring , det är inte ofta man träffar små pojkar som är lugna, eftertänksamma och kan bete sig , så som flickor är, utan de är så otroligt hysteriska i sina rörelser och uttryck. Blir faktiskt förvånad över hur pojkar tillåts bete sig ibland.


    Skojar du nu eller är bara på hathumör?

    Det är ju dagens tjejer som gapar, skriker är hysteriska och hörs jämt om vi ska generalisera.

    Dessutom kör de också med smygmobbing, utfrysning som inte syns på på samma sätt alltid. I killarnas tidigare klasser upp till 6/7 :an var det ofta problem med olika tjejgrupper, de mobbas via Tellonym och ren fysisk misshandel, allvarliga kränkningar mellan tjejer. Bland killarna (inte mina som tur var) var det något bråk en gång som löstes efter diskussion med inblandade+föräldrar. Medans tjejernas dåliga beteende höll i sig tills klasserna upplöstes. Nu vet ej hur det gått.

    Har 3 barn själv. 2 lugna tonårskillar och en tjej som är också väluppfostrad men mycket mera igång, går i lägre delen av mellanstadiet, kan vara hemskt otrevlig mot mig tex. Men sköter sig snällt i skolan och mot vänner. Hon är själv trött efter skoldagen av hysteriska dramaqueens. Hon vill läsa och jobba på lektionerna men ofta måste massa lektionstid läggas på tjejkonflikter. Nån har fel väska, inget smink, nån tittade på någon och gråt och sura miner.

    Sedan kan man bli förbluffad över hur dagens barn/ungdomar tillåts härja, ja. Men det gäller både tjejer och killar. Många är rätt skötsamma också oavsett kön. Sedan mognar killar lite senare överlag är det en nyhet för dig?
  • Anonym (Hho)
    Tor 17 sep 2020 05:57
    #19
    +1

    Därför att de pojkarna som är det har mammor som gråter på nätet över att de väntar pojkbarn och inte kan ta hand om sina söner när de växer upp. De får således för lite kärlek och måste härja för att få uppmärksamhet.

  • Tor 17 sep 2020 06:03
    #20
    +2

    Har en av varje sort.

    Jobbar som högstadielärare.

    Vettigt väluppfostrade pojkar i tonåren är betydligt lugnare och trevligare än tjejer i samma ålder.

    Det är föräldrarna det ligger hos. Svenska föräldrar är dock ganska svaga och curlande. Blandar ihop kärlek med svagt ledarskap och vågar inte säga ifrån. Inte ens när barnen är små. Mesiga föräldrar får elaka barn oavsett sort. De ställer inga krav eller förväntningar på sin avkomma.

    I 90% av fallen vet man hur föräldrarna är och beter sig genom att se deras barn i skolvärlden. De är ju deras produkt och förlängning utåt av familjen.

Logga in
Bli medlem
Svara i tråden...