Jag har nästan inga vänner, känner mig ensam
Kände att jag verkligen måste skriva av mig. Förhoppningsvis finns det någon som har varit eller är med om något liknande eller bara har några bra tips.
Jag känner en otrolig sorg och tyngd över att jag knappt har några vänner. Detta har aldrig varit något problem som liten med då mitt mående har påverkat mycket av min vänskap (typ isolation, undvikande och en gång alldeles för på pga av just ensamhet) så har jag tappat vänner. Jag hade en absolut bästa vän för några år sedan men vi är inte vänner längre och kommer inte heller bli det, har så svårt att gå vidare från det och det gör mig så ledsen. Är 24 år idag och har väl 2-3 nära vänner, 1 har flyttat har bekanta men inte som jag umgås med. Jag träffar typ aldrig dom vännerna jag har varför vet jag inte men ibland så kan jag någonstans känna att vi är så olika? Jag älskar att träna, gå på stan, äta middag, fika, festa, åka på utflykter och bara allmänt vara positiv och glad dom vill aldrig träna eller gå på stan bara festa. Jag skulle aldrig säga upp vår kontakt men ibland känns de inte så givande. Att bara dricka tillsammans. Det är sällan någon frågar om jag vill hitta på något och om dom gör det så blir jag förvånad men aldrig att någon bekant som jag kanske snapar (skickar snapchats) med skulle fråga om vi ska hitta på något, jag vet inte om det beror på att jag är lite passiv och har svårt för att öppna upp. Jag vill träffa nya vänner men jag vet inte hur, blev nyligen arbetslös men funderar på att börja plugga. Jag vill inget mer än att träffa nya människor!!! Umgås nästan bara med min syster, pojkvän och mamma men jag vill ju ha egna vänner också.. känns lite pinsamt. Jag känner mig så vilse? Vet inte vad det är för fel på mig? Vad jag ska göra hur jag ska gå till väga? Är så otroligt less på att vara ensam och saknar tiderna då jag alltid hade vänner runt mig för jag är en mycket social person när blygheten släpper.