HUR MYCKET godis är normal mängd?

Mina barn får kanske 0,5-1,5 dl godis, dom är 10, 4 och snart 2 år så det är lite olika hur mkt dom äter. Yngsta är inte så förtjust i godis alls så det blir bara några bitar. Äldsta kan vräka i sig hur mkt som helst om han fick.

Jag själv brukar äta runt 100 g choklad per fredag-och lördagkväll, ibland en liten skål chips eller popcorn.

3-åringen äter inte godis alls men får små provsmak av bulle eller kaka om vi fikar någon gång. Jag åt inte godis förrän vid fem års ålder ungefär. Då kan man börja med en handfull godis, alltså 5-7 stycken lösgodis, och öka långsamt. För en tioåring skulle jag kunna tänka mig ca 100 g spritt över fre/lör, om man t ex köper en chokladkaka eller motsvarande mängd annat godis. En femtonåring max 150 g, de vill ju säkert ha lite mer. Vuxen ungefär samma mängd, helst.

Vi har alltid gett godis i 10-gramssteg, alltså efter 1-årsdagen 10 gram, 2-år=20 gram, 3 år=30 gram och så vidare. Nu är barnen 9, 8 och 5 och får alltså 90, 80 och 50 gram godis. Som fredags/lördsgsgodis alltså. De får bestämma om de vill äta upp allt på en gång eller om de vill spara över flera dagar, då hjälper vi dem att dela upp och ställa undan.

Är det kalas, högtid eller något så släpper vi på det och de får äta mer, men då kan det också hända att de inte får mer den veckan, men då förvarnar vi. Förra året kom de två äldsta på julafton och bad mig hjälpa dem att lägga undan godis till fredagen efter. Smarta ungar.

Min 4-åring fick 3 tabletter PimPim idag som belöning efter att ha klippt håret. Det är vad han får i godisväg ca varannan månad. Jag äter en ruta mörk choklad kanske 2 ggr i veckan. Just nu 90%ig.    Andra vuxna äter en 200-grammjölkschokladkaka per dag och tycker det är normalt. Som tur är gör alla som de vill.

Mina barn har inte fått äta godis alla innan de frågat efter det själva. Det har varit i 4-5 års åldern.
Funkar jättebra.
Jag är övertygad om att man präglar smaksinnet de första åren.
Syrrans ungar fick godis frånd e var riktigt små, de är gottgrisar idag.
Mina barn äter kanske ett par, tre stycken sen tycker de inte att det är gott längre.

Jag har två tonåringar, den ena är en godisråtta precis som jag, den andra äter sällan godis. Jag har en gräns på 100 gram var på lördagarna. Främst pga av att choklad innehåller så mycket kalorier och jag vill inte att kaloriöverskottet ska vara större. Jag kan lätt äta upp 200 gram choklad vid samma tillfälle. Om jag köper choklad en vardag begränsar jag mig till 50 gram. Barnet köpet aldrig godis själv tack och lov.

Jag har tre barn i åldrarna 7-13. På lördagarn köper jag smågodis. Ibland har det blivit alldeles för mycket så numera begränsar jag det till runt 550-600 gram. Tycker det är fullt tillräckligt eftersom vi ofta har lite chips över från fredagen också. Den äldsta köper ibland godis själv för månadspengen och det kan vara lite svårt att påverka.

Nja det där är nog inte riktigt sant. Inte alltid iaf. Jag tror till stor del att det är en slump vad man gillar. Jag ensam av två syskon att älska sötsaker, de var sparsamma, tog bara några stycken. Mamma köpte hem regelbundet, inte varje dag men när hon köpte hem fanns inga regler på hur mkt man fick äta. Själv gillade hon inte sött.

Nu i min egna familj har jag ett barn som älskar sötsaker och ett barn som oftast inte är sugen och äter riktigt sparsamt, jag har köpt hem relativt ofta. Jag tror det beror på vad man tycker är gott helt enkelt.

Jag tror som du. Man har en benägenhet i grunden att tycka om eller föredra vissa smaker framför andra.
De flesta små barn gillar sött. Riktigt små barn lugnas av sött, därför ger man rutinmässigt sockervatten till bebisar i samband med att man tar PKU-prov på BB. Tror inte att man skulle göra detta utan evidens.

Jag är själv en riktig godisgris. Om inte godis var farligt för tänder och döden för blodsockret så kunde jag lätt äta 500g om dagen. Nu gör jag förstås inte det eftersom jag vuxen och vet att det inte är bra. Jag äter kanske 150g i veckan i snitt. Vissa veckor inget alls. Vissa veckor 250g ensam i soffhörnet framför en film.

Sen är jag gift med en man som kan kika in i skafferiet och strunta i godiset om det så stod rakt framför ögonen på honom. Han tycker bättre om ost och korv, plockar med oliver och kex med pesto. Han går igång på mat! Inte godis.

Äldsta barnet är som sin far. Finns det godis så kan hen ta några bitar men hen har aldrig framfört att hen skulle vara "sugen" på godis. Hen är tonåring nu så det hade nog visat sig i så fall. Men hen äter också hellre ostbitar eller ett par ölkorvar. Eller så gör vi morots-och gurkstavar med dipp. Men inte sött.
Yngsta barnet vet jag inte än, hen är så liten. Men hen har aldrig smakat godis, vi köper inte sånt när barnen är med och handlar. Ungen älskar kanelbullar och kall falukorv i bitar så där kanske vi får passa oss på alla fronter

Fast man VET att det inte är en slump. Man VET att man blir programmerad smakmässigt i tidiga år.
Finns bra, seriös och vetenskaplig forskning om detta. Sök i forskningsdatabaser så slipper du tro utan kommer att få veta FAKTA.