Hur länge är det ok att vara naken med sitt barn?

Jag springer titt som tätt naken runt i vårt hem och jag har två pojkar på 7 och 9 år. Vi är nog väldigt naturliga med nakenhet i vår familj. Tror verkligen det är olika i familjer, och en del skulle nog aldrig göra det. Duschar utan problem med min 9-åring. Han hoppar in i duschen ibland när jag står i den, men det är nog bara en tidsfråga innan han absolut inte vill duscha med mamma mer haha.

Hur länge är svårt att svara på. Själv badade jag med min dotter fram till att hon var omkring 3 år, när hon ville det.

Du får ju gå på vad som känns naturligt för dig och ditt barn. Bättre svar kan jag inte ge.

Jag får väl tillägga att jag aldrig ens tänkt tanken att jag skulle bete mig olämpligt eller att det skulle vara förbjudet på något sätt. För mug är det helt naturligt bara.

Jag skulle säga att det är ok så länge barnet tycker att det är ok. Här hemma går både jag och min man nakna från duschen och till garderoben i sovrummet. Dottern är 13 och hon visade tydligt när hon var 6-7 år att hon inte ville vara naken inför oss längre men hon bryr sig inte om att jag är naken i tex badrummet. Tvärtemot, hon brukar komma in och stå och prata eller borsta tänderna medan jag duschar. Sonen bryr sig inte heller, han brukar också gå naken från badrummet till garderoben. Han är 11 så jag räknar med att han börjar skyla sig snart. Vi har aldrig gjort någon grej av kroppar och nakenhet och både jag och mannen sover oftast nakna, sommartid iallafall.

Gissar sonen var 4-5 år när jag inte längre var naken i hans närhet. Han var runt 10 när han började skyla sig.

Det är självklart inte olagligt att vara naken framför ett barn. Så länge man är normalfuntad så kan man följa sin egen kompass och vara uppmärksam på om barnet börjar visa att denne är obekväm.

Barn kommer alltid berätta grejer på ett ibland konstigt sätt så att det låter förfärligt och det vet alla som någons träffar ett barn om(vilket såklart även innefattar förskolepersonal och socialen). Däremot kan t ex förskolepersonal anmäla till socialen eftersom de har anmälningsplikt. De kan omöjligt veta och ska inte försöka avgöra ifall barnet råkat komma åt förälderns kön när de gjort något så normalt som att duscha tillsammans eller om det är något värre om barnet berättar att denne rört pappans snopp. Det är upp till socialen att göra den bedömningen och deras personal är utbildad för att kunna undersöka och bedöma sådant även om det finns fall där det blivit fruktansvärt fel. Man kan dock inte leva sitt liv i rädslan för att man ska bli felaktigt bedömd hos soc precis som man inte anpassar livet efter rädslan att bli oskyldigt dömd för tex mord.

Mina pojkar är bara drygt 2 och nybliven 4 och än så länge är vi självklart båda nakna inför båda. 4-åringen brukar bara konstatera att jag inte har en snopp.   Jag har ingen aning när det kommer börja kännas obekvämt för nån av oss. Underkläder tycker jag det är naturligt att man kan gå i inför familjemedlemmar hur långt upp i åren som helst. 

När barner inte längre känner sig bekväm med det såklart.

I vår familj gör jag ungefär som sonen. När han började bli lite brydd om sin egen nakenhet började jag tänka på att inte längre springa omkring spritt språngande naken hemma. När han kommer in i den åldern att han vill skyla sig kommer jag också göra det i någon mån så gott jag kan.

Har inga problem med nakenhet men har inte heller något behov av att fläka min nakenhet. Tror sånt faller sig naturligt för de flesta.

Barn är väldigt olika. Jag har tre söner, den äldste slutade krypa ner naken hos oss vid 5 och när han var runt 7 började han vara obekväm med att vi gick nakna till duschen. Då slutade vi automatiskt med det. Går i handduk.

Nummer 2 är helt obrydd i familjen fortfarande. Han klär på sig när storebror suckar åt honom och behöver påminnas om att stänga toalettdörren. Han kryper fortfarande glatt ner naken i sängen, men sista året har jag börjat sova i nattlinne då det börjar bli obekvämt. Han är dock pryd utanför familjen.

Återstår att se hur det blir med nr 3

Nummer 2 är 11 år ska tilläggas, men långt från pubertet

Jag har två söner varav en 9-månaders och en nybliven 3-åring. Eftersom jag själv inte är särskilt bekväm med att gå runt naken gör jag inte det, men eftersom vi inte har något lås på toan så springer treåringen nästan alltid in när vi kissar, bajsar eller duschar och jag får lite suckande då ropa på min man så att han kan sysselsätta honom med något annat. Fast om jag bara kissar bryr jag mig inte särskilt mycket. Vi sover aldrig nakna om vi misstänker att han kommer vilja sova hos oss.

Beror nog på vem man frågar...