Mitt ex utesluter mig från beslut om barnen
Hej,
detta riskerar att bli långt, och jag vill försöka hålla mig anonym.
Jag har sportat på elitnivå, i låt oss säga "tennis". Mitt ex också, fast inte lika seriöst.
Vi skiljde oss när barnen var ca ett och tre år gamla.
Några år senare anmälde mitt ex barnen till sin hemmaklubb, uppe i lappland där hen föddes och där hen fortfarande har nära släkt. De är där på besök max några veckor varje år. Jag är aldrig där. Barnen kan därför inte gå på riktiga träningar under året, men de kan tävla i sporten, och representerar alltså då sin ena förälders klubb.
Min hemmaklubb ligger också långt bort från huvudstadsregionen där vi bor, men närmare än den de är medlemmar i nu.
Jag underade då (för kanske 5-6 år sedan) varför barnen anmäldes dit, och fick till svar att de skulle på en tävling och att det "blev för bråttom att fråga dig". Fine. Men då tyckte jag att vi kunde diskutera följande säsonger, men får höra att "barnen ska inte behöva byta klubb!". Vid något tillfälle sa hen "om det blir tal om elitsatsning, då kan vi diskutera vilken klubb som skulle vara lämpligast".
Jag har försökt allt. Erbjudit att betala allt. Föreslagit neutrala klubbar i närområdet. Aldrig försökt locka barnen till aktiviteter med min klubb.
Nu är barnen nio och elva och började denna säsong tävla på riktigt. De har talang, men måste ju också gå på träningar för att utvecklas. Äldsta barnets kompis är med i en klubb och bjöd in mitt barn, och jag tyckte det var en vändning! Barnen själva byter gärna klubb! Men mitt ex tvärvägrar. Hen anser att visst kan barnen TRÄNA på hemmaplan, men de ska representera (hans/hennes) klubb i tävlingar. I denna sport (som alltså inte är tennis), samlas klubbarna vid tävlingar och turneringar och så, så dels skulle barnen associera sporten till bara ena föräldern (trots att detta är 'min' sport), och dels skulle jag bli utesluten på tävlingar. Jag skulle iaf inte ha samma förutsättningar som hen till att delta i sammanhållningen.
Vad tycker ni? Är hen självisk eller kan man anse att hen "tänker på barnens bästa"? Hen menar givetvis att BARNEN VILL vara kvar i hans/hennes klubb, medans jag tycker att hen inte borde skapat den här situationen från första början.
Vad kan jag göra?