Gammaldags & osocial dejt

Lite svårt att förstå vart du vill komma med din text. Är det du som har problem med dem och inte faller för såna kvinnor eller ville du bara göra en personlighetsanalys av dessa?

Det första jag tänker varför dessa kvinnor inte får ihop kärleken i sina liv är för att de är alldeles för otillgängliga, dåliga på att kompromissa, och självupptagna. De verkar vara fångade i Stockholmsyndromet "ängsligheten" att vara så lyckad jämt och inte kunna släppa in någon i sina liv. De vill väl ha en dejt för att idealbilden ska bli komplett, annars är man ju en looser, men egentligen har de varken tid eller engagemang för att dejta.

Vad söker du själv och varför tror du att du attraherar dessa typ av kvinnor när du inte är sån själv? Trivs du med dem eller vill du hellre ha en annan typ av kvinna?

På vilket sätt är de gammeldags?

Totalt förvirrad trådstart. Men verkligen bra info att den ena rastar sin hund i marschtakt. 

Har dejtat 2 olika fruntimmer med gemensamma saker:

-Anser sig tillbaka dragna

-Osociala

-Ena gillar att nörda ned sig i historia, den andre åt dator & applicerad vetenskap

-Drar gärna ut å festar, tysta händelselösa stunder får dem att klättra på väggarna

-Har ytliga vänner de umgås med, vill inte "bebandlas" med dem

-Offerkoftan aldrig ok, psykosocialt försvar viktigt

-Ena rastar sin hund i rask marschtakt väldigt kvick, andre väldigt sportintresserad

-Ser väldigt bra ut båda två

-Vill ta för sig, jobbar i mansdominerat yrke

-Arbetsmyror/karriärmänniskor

Det lustiga är att ju mer jag börjat dejta runt finner jag alltfler tjejer som ter sig såhär, känns nästan som att de klonat varandra?!

Mitt sammanfattande svar är att deras vänner vill inte dela deras intressen och deras driv. Jag själv gör väl halvdan karriär men tar mig uppåt & osocial samt tar väl hand om mig, lider av rädsla & ångest. Ändå tycker de att jag är en lugnande människa i deras närvaro. Förstår verkligen inte hur dem är singel ens?

Så era åsikter & funderingar kring dessa människor?