Anonym (Jag)

Mon 28 Dec 2020 00:26

21 svar

Allt är åt helvete

Jag begick ett brott för några år sen på min gamla ag. Gud vad jag ångrar det, har fått betala för det i livet konstant eftetåt. Jag tog allt för givet och nu är de så att jag ligger back med 1.5 hyra. Hyresvärden vet, är sjukskriven men är villig att börja jobba trots mina bekymmer med ryggen för detta är

Ohållbart. Jag ver bara inte vem som kan tänkas vilja ha mig? Flera ag efteråt har avvisat mig. Jag känner mig noll värd och idsg fick jag ett mentalt sammanbrott. Jag känner mig som sämsta frun mamman och dottern. Vi har tre barn(jag är inte ens värd att ha min familj) jag kan inte ens försörja dom. Men borde inte alla få

En andra chans? Jag är en riktigt klipsk smart driven tjej med väldigt väldigt mycket erfarenhet. Men det har aldrig räckt efter brottet. Jag är

Dömd för livet så käns det! Hur reser jag mig ens? Går det? Vart börjar jag? Jag vill bara lösa hyresskulden så jg kan känna lite mindre kvävning inom mig.

Anonym (Jag) Trådstartaren

Mon 28 Dec 2020 00:26

#1

Arbetsplats menade jag

Anonym (Vaz)

Mon 28 Dec 2020 00:33

#2

Arbetar inte din man? Vart får ni inkomst ifrån idag? Kan ni se över ekonomin och dra ned på något? Kan din man öka sin inkomst på något sätt? Vad är det för brott? Det beror ju lite på vad du gjort.

Jag funderar på om du kan studera till något annat. Finns många YH utbildningar. Men som sagt det beror lite på vad du gjort.

Hin

Mon 28 Dec 2020 00:52

#3

Visst kan man tycka att alla borde få en andra chans, och det är det säkert många som gör. Jag, t ex. Om ditt brott inte är värre än vad jag föreställer mig, så är ju poängen med att sona ett brott just att det ska vara sonat (för jag antar att alla påföljder osv är avklarade?). Problemet är ju bara att det finns en massa andra klipska och drivna tjejer också, och nu har ju en lucka uppstått för en av dem. Därför krigar du ju inte riktigt på samma villkor längre.

Har du något som är bra att betona, som ger de andra på käften? Eller kan du skaffa dig? För inte alls längesedan (2020) anställde jag en ny ingenjör till vår utvecklingsavdelning för att denne skulle tillföra kunskap i ett visst programmeringsverktyg som vi andra är lite nya med. H'n saknar för tillfället körkort pga en fylletabbe, men har förklarat situationen (med vittnen som bekräftat) och är en sjysst ingenjör och en person som passar med oss andra på en liten avdelning. Kan du få till någon liknande poäng? Har du kontakter någonstans, om än så avlägsna?

Parentes:
Vågar man fråga vad det handlar om ifrån början? Du behöver inte svara alls, och framförallt inte detaljerat, men vågar man be om en hint? Ekonomi? Hårdvara på villovägar? Ringa / Grovt? Du måste som sagt inte alls.
Parentes igen:
Visst finns det folk vars brott gör dem till dåliga mödrar eller systrar eller whatever, men hallå ... Har du haft syrran nedgrävd i trädgården? Vad man än gör där arbetsgivaren är offret, ska man fan inte behöva känna sig som en sämre familjemedlem iaf.
Nej - Kort på bord - Inget mörkande - Rak rygg och berättelse UTAN ursäkter, samt en poäng som lockar på arbetsmarknaden. Sen är du hemma och kan låta tidens tand läka, vilket den gör. Vill jag i alla fall tro ...

Anonym (Jag) Trådstartaren

Mon 28 Dec 2020 00:55

#4

Anonym (Vaz) skrev 2020-12-28 00:33:21 följande:

Arbetar inte din man? Vart får ni inkomst ifrån idag? Kan ni se över ekonomin och dra ned på något? Kan din man öka sin inkomst på något sätt? Vad är det för brott? Det beror ju lite på vad du gjort.

Jag funderar på om du kan studera till något annat. Finns många YH utbildningar. Men som sagt det beror lite på vad du gjort.

Jag är antagen i vår på en yh utb. Men jag kommer aldrig få csn elelr bidrag för jag gick en kurs 2017 som jag inte avslutade då jag mådde dåligt. Förstod inte att jag var tvungen att avsluta den till skolan utan att bli drabbad sen. Jag var deprimerad då.. hursom så jag kan inte få csn. Min make jobbar men hans lön är ursel, han försöker han med. Men med tanke på hyresrättens höga hyra så är vi rätt rökta om jag inte hittar jobb typ nu. Är livrädd att vi mister barnen. Jag vet att det krävs mycket till men den här ständiga oron är olidlig.. allt är ett stressmoment!! Jag vet att maken gör det han kn och jag med,

Men INGEN VILL HAMIG.

Hin

Mon 28 Dec 2020 00:55

#5

Och såklart (glömde ju fråga) - vilken typ av jobb pratar vi om?

Anonym (Jag) Trådstartaren

Mon 28 Dec 2020 00:58

#6

Hin skrev 2020-12-28 00:52:49 följande:

Visst kan man tycka att alla borde få en andra chans, och det är det säkert många som gör. Jag, t ex. Om ditt brott inte är värre än vad jag föreställer mig, så är ju poängen med att sona ett brott just att det ska vara sonat (för jag antar att alla påföljder osv är avklarade?). Problemet är ju bara att det finns en massa andra klipska och drivna tjejer också, och nu har ju en lucka uppstått för en av dem. Därför krigar du ju inte riktigt på samma villkor längre.

Har du något som är bra att betona, som ger de andra på käften? Eller kan du skaffa dig? För inte alls längesedan (2020) anställde jag en ny ingenjör till vår utvecklingsavdelning för att denne skulle tillföra kunskap i ett visst programmeringsverktyg som vi andra är lite nya med. H'n saknar för tillfället körkort pga en fylletabbe, men har förklarat situationen (med vittnen som bekräftat) och är en sjysst ingenjör och en person som passar med oss andra på en liten avdelning. Kan du få till någon liknande poäng? Har du kontakter någonstans, om än så avlägsna?

Parentes:

Vågar man fråga vad det handlar om ifrån början? Du behöver inte svara alls, och framförallt inte detaljerat, men vågar man be om en hint? Ekonomi? Hårdvara på villovägar? Ringa / Grovt? Du måste som sagt inte alls.

Parentes igen:

Visst finns det folk vars brott gör dem till dåliga mödrar eller systrar eller whatever, men hallå ... Har du haft syrran nedgrävd i trädgården? Vad man än gör där arbetsgivaren är offret, ska man fan inte behöva känna sig som en sämre familjemedlem iaf.

Nej - Kort på bord - Inget mörkande - Rak rygg och berättelse UTAN ursäkter, samt en poäng som lockar på arbetsmarknaden. Sen är du hemma och kan låta tidens tand läka, vilket den gör. Vill jag i alla fall tro ...

Alltså först och främst tack för fina ord. Vilken fin text! Jag vet men jag är livrädd för varje gång jg försökt stå rakryggad, tala sanning osv, har jag blivit huggen. Det käns hopplöst just nu.. jag känner mig bara så svartmålad att jag itne ens kan lyfta mig själv längre. Detta gör mig rädd. Jag är rädd att jag ger upp helt snart.. brottet var grov förskingring. Jag förskingrade i ca 10 månader då jg hade behörighet som Kassachef just då. Alla påföljder är avklarade ja.

Anonym (Jag) Trådstartaren

Mon 28 Dec 2020 01:02

#7

Hin skrev 2020-12-28 00:55:52 följande:

Och såklart (glömde ju fråga) - vilken typ av jobb pratar vi om?

Menar du som jag jobbat med eller sysselsättning nu?

Anonym (t)

Mon 28 Dec 2020 01:10

#8

Anonym (Jag) skrev 2020-12-28 00:55:08 följande:

Jag är antagen i vår på en yh utb. Men jag kommer aldrig få csn elelr bidrag för jag gick en kurs 2017 som jag inte avslutade då jag mådde dåligt. Förstod inte att jag var tvungen att avsluta den till skolan utan att bli drabbad sen. Jag var deprimerad då.. hursom så jag kan inte få csn. Min make jobbar men hans lön är ursel, han försöker han med. Men med tanke på hyresrättens höga hyra så är vi rätt rökta om jag inte hittar jobb typ nu. Är livrädd att vi mister barnen. Jag vet att det krävs mycket till men den här ständiga oron är olidlig.. allt är ett stressmoment!! Jag vet att maken gör det han kn och jag med,

Men INGEN VILL HAMIG.

Ansök om bostadsbidrag

Anonym (Jag) Trådstartaren

Mon 28 Dec 2020 01:18

#9

Anonym (t) skrev 2020-12-28 01:10:46 följande:

Ansök om bostadsbidrag

Jag har gjort det, inväntar beslut

Hin

Mon 28 Dec 2020 01:46

#10

Anonym (Jag) skrev 2020-12-28 01:02:43 följande:

Menar du som jag jobbat med eller sysselsättning nu?

Ja, det var väl samma fråga tänkte jag ... Men då vet jag - tack för svar!

Jag måste erkänna att det ställer saken i en lite annan dager än jag föreställde mig. Jag vidhåller SJÄLVKLART min ståndpunkt om andra chanser och dig som familjemedlem men måste erkänna att jag inte riktigt tänkte så långt som till förskingring på din position. Som tekniker har jag ju själv svårt att hitta en motsvarande situation att tänka mig - vi konstruerar och programmerar saker och inget går liksom att stjäla. Så jag vet uppriktigt inte hur ditt läge ska/brukar hanteras.
Men ett par frågor då:
Måste din potentiella nya AG veta om detta då? Söker du befattningar där du måste lämna utdrag ur belastningsregister? Eller har du s a s råkat "tappa ditt namn" i närområdet?
Kan du inte få jobb "under speciell övervakning" över en tid då? Kanske hänger lite på det jag var inne på tidigare: Skaffa en poäng som slår marknaden med häpnad.

Sen får jag nog också erkänna att jag kanske inte först tänkte på hur akut din situation är. I nuläget - sök allt skit du kan. Du får väl syna hushållsrullar en månad då, men jag tror att du kan komma igen. Ingen kollar väl en operatörs historia? Där kan man också bygga både vänskap och kontakter.
Alltså det reder ju sig alltid till slut.

Folk omkring en säger ju ibland att de bara vill att man ska vara lycklig ... Fan är det för krav på en? Hur skulle det gå till? Och hur korkad skulle inte världen vara om alla rände omkring och var lyckliga hela tiden? Det är liksom inte så det funkar. Däremot - Det löser sig alltid. Erfarenheten säger ju tydligt, genom hela jäkla historien, att det löser sig. Oavsett om det gäller den enskilde personen eller samhället eller hela civilisationen. Och då är jag nog fanken själv den mest överkänsliga, analytiska, depressiva och introverta person jag själv känner, kan jag avslöja. Men löser sig gör det ...

Allt är åt helvete

INNEHÅLL