Förlåta sig själv?

Varför gör man något om man inte har "klart bakåt" mot sig själv och kommer att kunna stå för det? Eller åtminstone ha en bra förklaring? Åtminstone-åtminstone en bra ursäkt?

Acceptera att du gjorde så då, tänk att du gjorde ditt bästa utifrån det medvetande du hade. Omfamna det och ha ej motstånd till att det skedde, låt det vara ok.

Och låt det komma upp jobbiga känslor då och va ok med dem med.

Ge dig själv kärlek och tänk att du alltid gjort och gör det bästa du kan utifrån det medvetande du har.

Gå kbt. Just den här spralen där du tänker dumma saker måste du lära dig att kontrollera och det gör du med kbt.

Det tar tid, man måste öva på olika grejer och repetera MASSOR men du kommer bli lugnare, jag lovar!

För mig tog det 2 år, men jag har fortfarande nytta av vad jag lärde mig. Mycket av min ångesy är accepterad och jag känner knappt av den nu.

På vilket sätt kan den 3:e parten förstöra för dig? Handlar det om att hen vet saker som ingen annan vet så kan du välja att berätta själv och på så vis ta kontrollen över när och hur informationen kommer fram.

Om det handlar om att du är rädd att bli avslöjad om du tar den nya chansen kanske det är bra att gå in med öppna kort. Tala om för arbetsgivaren/partnern eller vad det nu handlar om vad det är som du har gjort och hur du arbetat dig ifrån det betendet. Då slipper du ju rädslan över attbli avslöjad. (Detta förutsätter judock att det du gjort faktislkt är någotsom kan drabba dig hårt i din nya situation om det kommer fram senare och att informerandet inte innebär att du lägger över onödigt ansvar på tredje part).

Vad gäller attförlåta dig själv så kanske det räcker att acceptera det du gjort - att du gjort det pch att detaldrig kommer bli ogjort och alltid kommer att vara en del av den du är. Men att du bestämmer digför attdufår leva vidare med den vetskapen och skapa dig ett liv häroch nu. Hur mycketångest du än känner kommer inte det du gjort bli ogjort. Har du ändrat beteende/ tagit ditt straffosv, kan du inte göra mer.

Jagtänker också att du ska sluta att be om förlåtelse. Risken är att du lägger ett förstort ansvar på den du "utsatt" annars. Det räcker att du bett ordentligt om förlåtelse en gång, visat att duförstått vad du gjort och inte gör om det. Sen kan duinteälta det mer med den drabbade om inte denne själv ber om det.