Hjälp, VAD SKA JAG GÖRA MED MIN RELATION.

Hej allihopa, 

Jag vet inte riktigt vart jag ska börja men behöver hjälp angående min relation med min sambo. vi har nu varit tillsammans i 4 år. I början gick allt bra vi trivdes flyttade ihop och vi flyttade även till en annan ort pga hans jobb. Saken är att jag känner mig väldigt förvirrad angående vårt förhållande och det har sett saker som har gjort att jag känner super fövirrad iallafall.

Jag var tydlig om att jag hade velat gifta mig och att jag då kände att jag ville göra det med han, allt var super och vi gjorde det tillslut. jag var superglad och berättade för mina nära kära och då jag såg att inte gjorde det frågade jag han varför, han ville inte bara berätta då allt hade skett nydligen och att han skulle vänta. Jag vet att han är ingen kille som gillar att skrytta och sånt om ni förstår vad jag menar?. Men tiden gick alltså 1 år och ingen av hans familj vet om det och jag började tycka det var konstigt men la inte så mycket tid på det förrens vi flyttade till en annan ort och vi pratade lätt om att gifta oss till denna sommar. Jag fixade hinderprövning fyllde i och skickade in. Vi fick inget svar från skatteverket och månader hade gått. Jag pratade med han men han visade inget intresse och då kom det fram att han inte riktigt va intresserad. Jag vill påpeka att i början av vår relation om att han är inte så intresserad av giftemål men då jag ville så gick han med på det och han ville göra det.

Då fattade jag varför han inte frågade hur det gick med ansökan och att han inte berättade för någon. Vi pratade och allt visade sig var falsk. Han sa att han älskade mig och ville leva sitt liv med mig men att han inte ville förlova sig än och att han sa att jag hade tjatat och därför gjorde han det, han tog hans föräldrar som exempel att det tog 10 innan de förlovades sig osv. Efter det snacket föll min värld sen dess har jag svårt och tro på han. Mycket annat hände i mitt liv och vi gled lite isär i ca 6 månader och på julafton bestämde vi för att spendera mer tid tillsammans. Vilket vi gör . Men samtidigt har jag under längre tid frågat mig om jag verkligen är lycklig med denna personen. Förlåt om det blev för långt.  

Om det hade varit din syster som kom till dig och rådfrågat detta, vad hade du svarat?

Vad är dina skäl till giftermålet och vad är hans skäl att vilja avstå?

För mig är giftermålet ett juridisk kontrakt. Det handlar främst om arvsrätten om något skulle ske mig eller min man. Jag läste lagtexten innan och vi önskade bägge den tryggheten.

Alla ser på äktenskap och giftemål väldigt olika. Det kan vara den stora festen han inte vill ha (den behöver man inte alls ha. Man kan gifta sig borglig med två vittnen från kommunen) och inte själva kontraktet? Eller så är det så att han inte önskar riskera få dela på eventuell förmögenhet vid skilsmässa och då kan ni skriva äktenskapsförord. Ni borde prata om er förväntningar.

Att ta upp ämnet känns som det har tråkat ut han då vi har pratat mycket om det men inte riktigt kommit fram till så mycket. För mig är det både juridiskt och för framtiden när barn kommer sen är det även något fint och mer seriös att vara gift anser jag. Har man tankar på att man trivs med personen och vill leva i många år varför inte gifta sig. Sedan när det kommer till cermoni så spelar det ingen roll för mig om det fest och kyrka eller att det är borgligt. Det handlar i slut ändan om oss två.