Beroende av snabbmat

Jag har länge vetat om det, men nu börjar jag känna att det på riktigt måste få ett slut. Jag har alltid vart smal under hela min uppväxt, när jag var liten var jag underviktig. Har alltså inte alltid vart överviktig som jag är idag, 24 år gammal. Många går ju upp i vikt under puberteten när man kan börja bestämma mer själv bad man vill äta om dagarna. Jag var då 174 cm lång och vägde ca 70 kilo och då var jag smal, hade S och M på alla kläder pga min längd. När jag sedan, 16 år gammal träffade min första riktiga pojkvän så började jag sakta men säkert att gå upp i vikt. Problemet var att han var en entusiast av dålig mat. Han åt godis varje dag, bearneasås ellee ketchup till typ all mat, snabbmat som pizza och donken flera gånger i veckan, toast sent på kvällarna osv. Jag anammade så småningom hand vanor, skillnaden mellan oss var att jag gixk upp i vikt och han förblev smal som en pinne. När vi sedan gjorde slut och jag började plugga så tappade jag rutiner som man har när man jobbar och började gå upp ännu mer. På 3 år har jag nu gått upp från ca 90 kilo till 120 kilo. Efter covid19 när all undervisning sker på distans så köper jag snabbmat mer eller mindre varje dag till lunch. Även fast jag VET hur jävla dåligt det är och för att inte tala om hur dyrt det är. Jag och min nuvarande sambo kan också lyxa till det med godis eller pizza då och då. Han är dock i väldigt bra form till skillnad från mig, men han jobbar som snickare och rör på sig hela tiden. Jag sitter bara framför datorn eller tvn i soffan hela dagarna. Alla säger åt mig att "ät mindre portioner och promenera", jag VET! Det är ju sant. Men något inom mig kickar in varje gång jag känner mig lite hungrig och tänker på ett maxmål eller nuggets från donken, och så beställer jag hem. Mår skitbra när jag äter och mår skitdåligt efteråt. Jag är konstant trött, håret är slitet, hyn är sämre än nånsin och magen blir bara tjockare.

Finns det någon som kan relatera? Någon som kanske lyckats bryta den dåliga vanan? Jag vet att det handlar om vilja, och ja jag är lat. Men jag vill inte dö i förtid pga fetma. Jag vill kunna leva ett friskt liv och kunna få barn.

Elaka kommentarer undanbes, jag behöver bara tips från någon som gått igenom samma sak.

Ni som aldrig kämpat med övervikt behöver inte kommentera onödiga saker.

Tack.