Forum Barnlängtan - Planerar barn
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • Hur få med sin partner att skaffa barn

    Tor 11 feb 09:59 Läst 0 gånger Totalt 4 svar
    Tor 11 feb 09:59

    Hej! Jag skulle uppskatta att få tips om någon varit med om liknande eller har något bra förslag. Jag och min sambo har varit tillsammans en längre tid och han är en jättefin partner, min bästa vän och en riktigt bra kärleksfull person. Vi har en trygg och fin relation och det känns som en relation som kan hålla livet ut på många sätt. Men, det är en fråga som gör mig tveksam, och det är den om att skaffa barn. Jag vill väldigt gärna ha barn och jag vill ha det snart. Han däremot är tveksam till om han vill ha barn överhuvudtaget. Hans uppväxt var ganska jobbig med mycket konflikter och föräldrar som inte var så bra på att skapa en trygg och glad familj. Han har också ganska dålig självkänsla och självförtroende kring mycket i livet, vilket han jobbar på. När vi pratat om barn hittills så har hans anledningar till att inte skaffa barn varit lite olika, bland annat att han inte vill sprida vidare sina gener, att han är rädd för att misslyckas som förälder, att det är ett stort ansvar, och att han inte känner sig redo, och kanske aldrig kommer känna sig redo, men kanske längre fram. Efter vi pratat om detta är han alltid extra gullig mot mig, som att han vill ha mig kvar trots att han inte kan ge mig detta (inte just nu och kanske aldrig). Vi/jag (alltid jag som tar upp det) har hittills pratat om det lite då och då, och nu hamnat i ett läge där det blivit lite "infekterat" då han känner sig pressad av mig som är redo nu, och vill börja försöka snart (om jag fick bestämma). Jag känner lite att jag hamnat i en återvändsgräns i diskussionen, och vet inte hur jag ska lyfta detta igen. Funderar på parterapi. Jag känner att om han verkligen inte vill ha barn, så behöver jag gå vidare snart. Min fråga är, har ni några tips på hur en kan prata med sin partner på ett bra sätt så han förstår hur viktigt det är för mig utan att han ska känna sig pressad men tillräckligt effektfullt för att han ska förstå att det är allvar och verkligen tänka igenom saken, och skrida till verket för att få en bebis, om han vill fortsätta med mig. Han har en tendens att skjuta upp saker, särskilt stora beslut. Alla tips är välkomna!!

  • Tor 11 feb 10:15 #1

    Det låter som att han redan gett dig sitt svar. Acceptera det. Om du fortsätter ta upp det och - ja därmed pressa honom, så kommer han kanske gå med på det, men det vore inte rättvist! Varken för honom eller för barnet. Det är du som har ett beslut att göra (stanna utan barn eller lämna och skaffa barn med någon annan), han har redan gjort sitt. Att ta in ett barn till världen där ena föräldern behövde bli övertalad är hemskt. 

  • Anonym (Ann)
    Visa endast
    Tor 11 feb 10:28 #2
    Saxy skrev 2021-02-11 09:59:16 följande:

    Hej! Jag skulle uppskatta att få tips om någon varit med om liknande eller har något bra förslag. Jag och min sambo har varit tillsammans en längre tid och han är en jättefin partner, min bästa vän och en riktigt bra kärleksfull person. Vi har en trygg och fin relation och det känns som en relation som kan hålla livet ut på många sätt. Men, det är en fråga som gör mig tveksam, och det är den om att skaffa barn. Jag vill väldigt gärna ha barn och jag vill ha det snart. Han däremot är tveksam till om han vill ha barn överhuvudtaget. Hans uppväxt var ganska jobbig med mycket konflikter och föräldrar som inte var så bra på att skapa en trygg och glad familj. Han har också ganska dålig självkänsla och självförtroende kring mycket i livet, vilket han jobbar på. När vi pratat om barn hittills så har hans anledningar till att inte skaffa barn varit lite olika, bland annat att han inte vill sprida vidare sina gener, att han är rädd för att misslyckas som förälder, att det är ett stort ansvar, och att han inte känner sig redo, och kanske aldrig kommer känna sig redo, men kanske längre fram. Efter vi pratat om detta är han alltid extra gullig mot mig, som att han vill ha mig kvar trots att han inte kan ge mig detta (inte just nu och kanske aldrig). Vi/jag (alltid jag som tar upp det) har hittills pratat om det lite då och då, och nu hamnat i ett läge där det blivit lite "infekterat" då han känner sig pressad av mig som är redo nu, och vill börja försöka snart (om jag fick bestämma). Jag känner lite att jag hamnat i en återvändsgräns i diskussionen, och vet inte hur jag ska lyfta detta igen. Funderar på parterapi. Jag känner att om han verkligen inte vill ha barn, så behöver jag gå vidare snart. Min fråga är, har ni några tips på hur en kan prata med sin partner på ett bra sätt så han förstår hur viktigt det är för mig utan att han ska känna sig pressad men tillräckligt effektfullt för att han ska förstå att det är allvar och verkligen tänka igenom saken, och skrida till verket för att få en bebis, om han vill fortsätta med mig. Han har en tendens att skjuta upp saker, särskilt stora beslut. Alla tips är välkomna!!


    Hur gamla är ni?

    Känns som att han redan svarat dig, han vill inte, men han vill ha dig kvar. Så vad är ditt svar?

    Sedan kan det vara så att han med samtalsterapi kan komma över sin dåliga självkänsla, förstå att han är en egen individ som inte behöver vara som sina föräldrar, att han visst kan bli en bra förälder. Med rätt stöd kan han komma dit.

    Men grundfrågan är om han vill ha barn överhuvudtaget, eller om han mest skyller på sin taskiga barndom.
  • Anonym (I)
    Visa endast
    Sön 14 feb 08:50 #3

    Tror det är jättevanligt bland personer som haft en otrygg barndom. Han kanske själv skulle kunna först gå och prata med en psykolog som kan ge honom rätt verktyg och hjälpa honom i denna fråga. En av mina kompisar kände precis samma sak som slussats mellan fosterhem mm som barn. För honom var det viktigt med att alla bitar så som ekonomi, bostad, arbete mm var hyfsat säkert. Nu är han pappa! Vad är det för bitar din partner saknar för att han ska komma till den tryggheten?

  • Anonym (Fånig­t svar kanske men...­)
    Visa endast
    Sön 14 feb 09:07 #4

    Sexiga underkläder funkade för mig. Kanske inte något jag skulle säga till min egen dotter...men anledningen att hon är född är sexiga underkläder.

Logga in
Bli medlem
Svara i tråden...

Innehåll