Forum Övrigt - Pappagrupp
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • Rådvill...bonusmamma, nya barn, skilsmässa...Långt!

    Mån 15 feb 09:47 Läst 0 gånger Totalt 12 svar
    Mån 15 feb 09:47

    Hej,

    Har inte skrivit här inne förut, men behöver få lite inspel / goda råd eller bara få skrivit av mig. (blir nog långt detta)
    Jag har tre barn. En på 13,5 år som jag har ensam vårdnad om och som inte träffar sin mamma annat än några gånger pr. år både på grund av att hon bor i ett annat land (bara ett par timmar bort) men framförallt för hon har en bakgrund som missbrukare (mediciner), en del psykisk ohälsa och ett fängelsestraff i bagaget. Utöver det så har jag två barn till på 2 och 4 år tillsammans med min fru sen 7 år (och partner sedan 9). 
    Vår relation har de sista årene blivit betydligt, betydligt sämre. Vårt samliv försvann för 4 år sedan, och sex har vi inte haft på över 1 år... och innan det kanske nån gång i halvåret. Antalet konflikter har ökat, och jag har blivit hotad med skilsmässa 5 eller 6 gånger det senaste året. Dessa hot är mer av typen att det sägs under konflikter, men de får mig att inse att jag inte längre är särskilt övertygad om att jag vill fortsätta tillsammans med min fru. Min fru och äldsta barnet hade en fin relation under många år, men sen ett par år tillbaka så har det blivit mycket sämre. Hon är i perioder väldigt elak, nonchalerande och spydig mot honom och deras relation har blivit mycket sämre sen vi fick barn. 
    I tillägg så tar jag det största ansvaret för våra gemensamma barn. Det är bara jag som går upp med de på morgonen (jag går inte upp först 2 gånger /år...) jag är den som tar ut dem, tar med båda till butiken, handlar 90% av all mat, lagar 99% av all mat.. och utöver det så tillåts jag egentligen inte göra nåt annat när det gäller intresse så länge det inte är direkt i närheten till huset. Ska jag göra nåt annat (som att ta en fisketur, eller en skogstur ensam som är saker jag mår bra av... eller tillsammans med mitt äldsta barn) så måste det förankras, argumenteras för och i tillägg så kritiseras och raljeras jag och får höra att "det är konstigt att du ska prioritera dig själv de få timmarna som är på helgen"... det har ju fått med sig att jag har slutat med det. (men tacka fan för att jag har ett garage..) men i motsats till henne, så gerjag henne all den frihet hon önskar själv. Med vänninor, middagar, resor eller vad det kan vara.... kanske för att jag egentligen trivs bättre ensam med alla tre barnen.....
    Jag har fått med henne till familjerådgivningen två gånger, där hon är mest intresserad av att prata om sig själv, verka engagerad i mötet, men när vi är hemma så är det bara jag som gör de saker som jag har fått besked om att hon önskar att de ska ändras på. Jag kan nog fortsätta mycket, mycket längre... 
    Men problemet är att jag nog konkluderat med att jag har inget ut av att leva med henne. Förändringen är inte något jag kan göra nåt åt, och hon vill uppenbarligen inte. Jag är en fysisk människa, och önskar en relation där samliv och sexliv är prioriterat, och förhållandet har en plats i livet. När det sen i tillägg går ut över mitt äldsta barn, och över de två minsta så har jag snart inget annat val än att gå... 
    Är det nån som har någon liknande erfarenhet? 

  • Anonym (Kämpi­gt)
    Visa endast
    Mån 15 feb 14:13 #1

    Ja det låter ju som att du har försökt med familjerådgivning utan resultat. Och för både dig och ditt äldsta barn känns det som en bra lösning men hur blir det med de yngre? När hon hotar med skilsmässa vad säger hon då? Har hon nämnt något om bostad, de gemensamma barnen, dvs hur hon tänkt att livet ska se ut därefter?

    Titta gärna in i forumet på skilsmässa.se där finns det många kloka människor i liknande situation.

  • Anonym (ddd)
    Visa endast
    Mån 15 feb 14:44 #2

    Är inte helt på det klara med vad du söker efter för svar. Din TS innehåller väl de flesta klassiska ingredienserna när man funderar på skilsmässa. 

    Du verkar också ha processat detta en längre tid. Ser du ingen ljusning i munnen så skilj dig. Innan du gör det kanske det är idé att se över ekonomi, boende osv, så det inte blir storbråk om det. Eftersom din fru låter lite "bortskämd" så kanske hon kommer pressa dig alla vad hon kan ekonomiskt. 

  • Anonym (ddd)
    Visa endast
    Mån 15 feb 14:45 #3
    Anonym (ddd) skrev 2021-02-15 14:44:32 följande:

    Är inte helt på det klara med vad du söker efter för svar. Din TS innehåller väl de flesta klassiska ingredienserna när man funderar på skilsmässa. 

    Du verkar också ha processat detta en längre tid. Ser du ingen ljusning i munnen så skilj dig. Innan du gör det kanske det är idé att se över ekonomi, boende osv, så det inte blir storbråk om det. Eftersom din fru låter lite "bortskämd" så kanske hon kommer pressa dig alla vad hon kan ekonomiskt. 


    i tunneln! (sabla autocorrect) 
  • Anonym (Peter­)
    Visa endast
    Mån 15 feb 15:03 #4

    Låter mest hälsosamt att ta ut skilsmässa här. Hon verkar toxic mot ditt äldsta barn, samt att er negativa energi såklart kommer återspegla till slut även hos de mindre barnen. Att hota sådär som hon gör är inte OK heller, rent emot dig. Det är mycket omoget beteende som kanske hör hemma hos en femtonåring i sin första relation. 

    För att skydda dina barn till en fin familjetillvaro, så låter det bäst att du skiljer dig. Förstår att det också finns bra sidor, som gör att du hållit ut. Men fokusera på att vara en god familjefar och avskärma dina barn från den här bonusmamman så fort som möjligt. 

  • Mån 15 feb 20:51 #5

    Börja ställ krav
    En kväll i veckan är din att gå ut på promenad edyl
    Gör upp ett arbetsschema där ni delar hälften på hushållssysslor
    Om hon hotar med skilsmässa gör det ju inget. Det kommer vara en fördel för dig om det är hon som tar ut skilsmässa. Då hon verkar jobbig att komma överens med så är det bättre för dig om hon tror att det är hon som vill skiljas

  • Tis 16 feb 12:01 #6
    Anonym (Kämpigt) skrev 2021-02-15 14:13:03 följande:

    Ja det låter ju som att du har försökt med familjerådgivning utan resultat. Och för både dig och ditt äldsta barn känns det som en bra lösning men hur blir det med de yngre? När hon hotar med skilsmässa vad säger hon då? Har hon nämnt något om bostad, de gemensamma barnen, dvs hur hon tänkt att livet ska se ut därefter?

    Titta gärna in i forumet på skilsmässa.se där finns det många kloka människor i liknande situation.


    Jag vet inte hur det blir med de yngre, men jag tänker att de i varje fall ska bo hos mig 50% av tiden. Som det är nu så är jag tillsammans med den yngsta sonen på nästan all ledig tid. Hon kanske spenderar 60-90 min med honom i direkt interaktion under en helg... hon, kan man säga håller hennes förstfödde närmast sig. Inte att hon inte ger båda kärlek och omsorg, men det är bara med den äldre hon gör saker. Väldigt sällan gör hon nåt med den lille. Möjligtvis som föräldrar i allmänhet, att man är runt barnen, men inte i direkt interaktion... 
    När det gäller skilsmässa och boende, så säger hon (bara för att vara elak) att du kan ju flytta tillbaka till landet där mamman bor... så nej, finns inte någon substans i de hoten. 

    Tack för tipset på hemsidan!
  • Tis 16 feb 12:04 #7
    Anonym (ddd) skrev 2021-02-15 14:44:32 följande:

    Är inte helt på det klara med vad du söker efter för svar. Din TS innehåller väl de flesta klassiska ingredienserna när man funderar på skilsmässa. 

    Du verkar också ha processat detta en längre tid. Ser du ingen ljusning i munnen så skilj dig. Innan du gör det kanske det är idé att se över ekonomi, boende osv, så det inte blir storbråk om det. Eftersom din fru låter lite "bortskämd" så kanske hon kommer pressa dig alla vad hon kan ekonomiskt. 


    Tack... behöver egentligen bara få några responser, eller erfarenheter av liknande situationer  
    Jag har satt mig in i regelverket och är klar vad det innebär... sen så vet jag att om jag tar klivet, så kommer det vara ömsom ett fullständigt helvete... men ömsom med lite sunt förnuft... men rädslan är att hon ska argumentera för att ha barnen skriven hos sig, och med en risk att hon vill flytta närmare sin familj 60 mil bort....
  • Tis 16 feb 12:06 #8
    Anonym (Peter) skrev 2021-02-15 15:03:29 följande:

    Låter mest hälsosamt att ta ut skilsmässa här. Hon verkar toxic mot ditt äldsta barn, samt att er negativa energi såklart kommer återspegla till slut även hos de mindre barnen. Att hota sådär som hon gör är inte OK heller, rent emot dig. Det är mycket omoget beteende som kanske hör hemma hos en femtonåring i sin första relation. 

    För att skydda dina barn till en fin familjetillvaro, så låter det bäst att du skiljer dig. Förstår att det också finns bra sidor, som gör att du hållit ut. Men fokusera på att vara en god familjefar och avskärma dina barn från den här bonusmamman så fort som möjligt. 


    Tack  
    hon är bonusmamma till den äldsta sonen, och mamma till de två yngsta... men jag är rädd för att om detta får fortsätta så kommer den "jag" är att vara försvunnen med tiden.... 
  • Tis 16 feb 12:10 #9
    Anonym skrev 2021-02-15 20:51:21 följande:

    Börja ställ krav
    En kväll i veckan är din att gå ut på promenad edyl
    Gör upp ett arbetsschema där ni delar hälften på hushållssysslor
    Om hon hotar med skilsmässa gör det ju inget. Det kommer vara en fördel för dig om det är hon som tar ut skilsmässa. Då hon verkar jobbig att komma överens med så är det bättre för dig om hon tror att det är hon som vill skiljas


    Tack... jag har försökt med det, men blir några våldsamma konflikter, som alltid eskalerar och bara blir onkonstruktiva... jag har min tilflykt nu i en renovering, och annars går jag ut i garaget och pysslar..... men det är också för att inte bli galen. För jag märler själv att jag har svårare och svårare att motivera mig själv att sitta i soffan och sen på nåt som hon väljer.... jag gör det ibland... 
    Problemet är nog att hon har en del ganska tydliga narssisitiska drag... (har läst väldigt mycket om det)... och känner, baserat på vad jag vet, att där krävs en ordentlig egen-insats för att få en förändring...
  • Anonym (ddd)
    Visa endast
    Tis 16 feb 17:08 #10
    skogspappan skrev 2021-02-16 12:04:27 följande:
    Tack... behöver egentligen bara få några responser, eller erfarenheter av liknande situationer  
    Jag har satt mig in i regelverket och är klar vad det innebär... sen så vet jag att om jag tar klivet, så kommer det vara ömsom ett fullständigt helvete... men ömsom med lite sunt förnuft... men rädslan är att hon ska argumentera för att ha barnen skriven hos sig, och med en risk att hon vill flytta närmare sin familj 60 mil bort....
    Om barnen är skrivna på er nuvarande ort, så ska det väldigt mycket till för att hon ska få igenom att skriva barnen 60 mil därifrån, om du inte går med på det. Du kan tvärvägra att skriva barnen någon annanstans, och om hon försöker så kommer skatteverket utreda var barnen bor. Har de plats på förskola i nuvarande kommun så är det ett starkt incitament för at vara kvar där de är. Om du bor kvar i ert nuvarande hem så behöver ingen ändring göras, då är det bara hon själv som ska byta adress. 
  • Tis 16 feb 21:34 #11
    skogspappan skrev 2021-02-16 12:10:44 följande:
    Tack... jag har försökt med det, men blir några våldsamma konflikter, som alltid eskalerar och bara blir onkonstruktiva... jag har min tilflykt nu i en renovering, och annars går jag ut i garaget och pysslar..... men det är också för att inte bli galen. För jag märler själv att jag har svårare och svårare att motivera mig själv att sitta i soffan och sen på nåt som hon väljer.... jag gör det ibland... 
    Problemet är nog att hon har en del ganska tydliga narssisitiska drag... (har läst väldigt mycket om det)... och känner, baserat på vad jag vet, att där krävs en ordentlig egen-insats för att få en förändring...
    Sexstrejka
    Det gör min man, det är det enda som på allvar får mig att överväga skilsmässa
    Det är att helt sänka personens självförtroende
  • Tor 18 feb 10:02 #12
    Anonym skrev 2021-02-16 21:34:50 följande:
    Sexstrejka
    Det gör min man, det är det enda som på allvar får mig att överväga skilsmässa
    Det är att helt sänka personens självförtroende
    problemet är ju att jag vill ha sex och ett fungerande samliv... men hon visar inget intresse av det, och till trots för att jag har tagit det upp, så händer ingenting. Jag har medvetet undvikit att vara för pushig på det för jag vill inte ha sex med en person för min skull... men för att min partner vill ha det.... och när jag menar att jag har försökt, så är det allt ifrån att ge henne fysisk uppmärksamhet (utan att ha baktanke om att få sex)... ge henne frihet att ta sovmorgon (vilket hon oavsett gör..) eller ordnar och fixar för henne...  
    Men dessvärre är jag på den punkten att jag orkar inte engagera mig längre... för jag orkar inte bara vara den som försöker och försöker få saker på rätt väg igen... och bjuder in till samtal om det, vad vi kan göra för att komma "tillbaka" igen... sen säger hon att hon "inte klarar sig utan mig".... men det är vid de få tillfällen... men det känns mer som att hon gör det för att släta över ett beteende som hon där och då inser kanske inte är så bra...
Logga in
Bli medlem
Svara i tråden...

Innehåll