Ångest/oro/stresspåslag av tanken att flytta ihop varför?

Nä, man måste verkligen inte! Jag har aldrig trivts som sambo och vågar inte chansa igen. Vill inte förstöra det som funkar så bra. Det enda negativa är den ekonomiska aspekten, men kärlek och lycka är värt mer.

Har ni definitivt bestämt nåt? Kan ni prata öppet om hur det känns?

Tycker ditt inlägg är tydligt. Just nu känner du inte för att bli sambo.

Gör det enkelt och skjut upp dessa planer. Det behöver ju inte ske nu om du inte vill.

Jag tänker så här: fortsätt som särbo tills alla barn faktiskt har flyttat ut på riktigt. Då blir balansen en annan och kanske kommer ni på då, när ni är helt ensamma, att ni vill bli sambo. Just nu låter det som om du inte är redo och då är det väl inget bråttom att göra det. 

Låter väldigt förspänt för din äldsta om denne bara kan få ta över ditt boende men OM man gör en sån lösning så måste det ju bli bra för alla. Det ska inte vara att du som förälder "uppoffrar" dig för barnets skull. Jag kan förstå att barnet tycker det är en strålande idé och du kanske känner en viss press i att ställa upp på detta, mer för dennes skull än att du faktiskt vill flytta själv? Då blir det sällan bra.
Dels för din egen skull: vad sker om du och din sambo upptäcker att det var bättre att vara särbo, men också för den yngres skull. Låter rörigt att denne som är så pass gammal redan ska behöva flytta till din särbo. Även om du skriver att denne kan ha ett rum kvar - hur länge tror du att det äldre syskonet vill ha det så? Vad sker om det äldre syskonen blir ihop med någon som vill flytta in - ska de då ha den yngre springande där? 
Jag tror att det här upplägget kan försämra relationen mellan dig och den äldre, om det inte är helt glasklart att det är dennes boende, inte syskonets eller ditt längre. Men som sagt - du har en känsla nu som du måste lyssna till. Don't do it- helt enkelt. 

Din äldsta får väl hitta annat boende annars?

Nej, man måste inte bo ihop. Och det låter inte som att du vill det heller.

Du behöver inte stressa och tänka att ni måste bo ihop.Känns det rätt någon dag i framtiden,då kommer du känna det.Annars fortsätt som nu.

Min äldsta kan tänka sig flytta hemifrån såklart d är mer jag som tänker att jag inte vill släppa boendet då det är första hand hyresrätt och därför mitt förslag att göra så.

Min yngsta skulke såklart ha ett rum hos min särbo oxå som min yngsta skulke få inreda själv och bo där i första hand men ändå ha kvar sitt rum hemma oxå. Så yngsta fick välja lite.

Vi har inte bestämt nåt utan pratat löst o det. Blir nog att jag bor kvar och som ni säger när ingen bor hemma kan man köpa nåt tillsammans inte att jag flyttar in hos honom.

Ni ska inte flytta ihop! Det är bara en social tvångstanke att man måste göra det, en del passar och trivs bäst som särbos och ni verkar vara såna. Självklart ska du inte ge upp ditt underbara hem när ni har en fungerande relation som det är, särskilt som det bara verkar bli negativt om ni flyttar ihop.