Jag vill flytta isär, han vill inte. Hur lösa detta?
Jag vill separera från min sambo eller åtminstone bo på varsitt ställe och sen får vi se hur det blir med relationen. Vi har ett barn, snart 3 år. Jag känner mig så olycklig och låst i relationen. Har funderat på separeration av och till sen vårt barn föddes. Min sambo pendlar i humör hela tiden, ena stunden glad men så fort något går emot blir han arg och sur. Han kan gå och sura utan att prata med mig, få utbrott och tex slå i väggarna och ibland säga fula ord. Sen växlar han tillbaka efter en stund och säger ofta förlåt och försöker gottgöra. Det är som en känslomässig bergochdalbana att vara med honom. Så fort vi ska göra något tillsammans, som att åka och handla eller åka till någon park med barnet så blir det tjafs, eller rättare sagt han blir sur på mig för något obetydligt. Upplever honom också som bestämmande, säger jag nej till det han vill blir han sur. Han blir även grinig om jag vill göra något för mig själv, tex åka iväg själv och gå på stan, då ringer han och surar över att det tar lång tid.
Han vägrar parterapi. Jag vill nu separera, vill få rå om mig själv (och vårt barn). Känns sorgligt att vara ifrån mitt barn halva tiden men jag tror inte han heller mår bra av våra konflikter.
Problemet är att vi köpte bostadsrätt för inte så länge sedan, jag har betalt hela kontantinsatsen och det har vi samboavtal på. Vi bodde innan i hyresrätt som sambon stod på. Jag har sagt att jag vill flytta isär men sambon vill inte lyssna, han samarbetar inte utan byter bara samtalsämne varje gång jag tar upp det. Han vill inte flytta ut och kommer troligtvis inte lyfta ett finger för att hitta en lägenhet. Han kan omöjligen köpa ut mig pga. inga sparpengar och låg inkomst. Funderar på att flytta ut och så får vi därefter bestämma hur vi ska göra med lägenheten (alternativen är ju att jag får den eller att sälja). Samtidigt vill jag ju inte sätta mitt barns pappa i hemlöshet och jag känner mig på något sätt skyldig för att vi sa upp hans gamla lägenhet för att flytta hit. Han står inte i bostadskön heller, jag själv har stått i kön länge men man får ju inte ge bort sina ködagar. Vi bor i Stockholm så bostadssituationen är inte lätt. Någon som har något råd?
