Gravid eller ej..

Den 3 feb hamnade jag oplanerat i säng med mitt barns pappa (separerade sedan lång tid tillbaka), avbrutet samlag. Någon gång mellan 10-16 feb kom mensen och jag tänkte inte mer på det utan det var ungefär då jag skulle ha mens, blödningen var förvisso lite mindre än vad den brukar vara. Eftersom jag inte planerar graviditet så har jag heller inte stenkoll på min cykel men den är regelbunden och ganska så punktlig, jag känner alltid på mig dagen innan den kommer.

Den 5 mars hade jag ett mental breakdown och eftersom jag hade haft stickningar på vänster sida under några dagar innan det så misstänkte jag starkt att det var pms. Men mensen har fortfarande inte kommit. Jag har sedan pms-känningarna började 5 mars varit extremt ovanligt känslig och gråter för minsta lilla. Jag är trött och omotiverad till att ta mig för att göra saker. Jag har fått ett ökat ätmönster och blivit mer sugen på sånt jag vanligen inte känner sug för (lakritssug när jag var gravid med mitt barn men inget sånt sug nu). Min hy har blivit sämre. Jag har viss molvärk från och till. Har också börjat drömma betydligt mer, ökat med kanske 90%.

Till saken hör att jag även lagt om min kost till vegankost under den här tiden vilket jag vet kan störa cykeln.

Vågar inte testa! Vill nog innerst inne att det ska vara positivt, även om det inte är planerat. Så räds besvikelsen om det är negativt och tänker att jag fortsatt väntar.

Skriver här mest för att jag tror det i så fall leder till att mensen dyker upp (brukade vara så förut, när man nämner det kommer mensen).. Och för att jag behöver få ur mig det då ingen annan vet.