Ge mig era bästa tips på hur man överlever ett break up

I min värld finns det inget som heter paus. Antingen är man ihop eller så gör man slut.

Med det sagt så tar det den tid som behövs för att ta sig vidare. Självklart är du ledsen och det ska du också få vara. Gråt om du behöver. Är du upptagen med saker på dagen är det både naturligt och viktigt att vara ledsen på kvällen. Nånstans måste ju känslorna ta vägen.

Jag blev dumpad strax före jul och är fortfarande ledsen men det är mycket bättre nu än då givetvis. Jag har fortfarande dagar då jag gråter och mår skit men det blir allt glesare mellan gångerna. Nu gör det heller inte så ont att se foton eller scrolla förbi nåt sms.

Och så mår man mycket bättre genom att inte lura sig själv med en massa skit som att han kommer förstå vad han missar, att han kommer ångra sig etc, tvärtom så är såna tankar förödande och gör en bara mer ledsen.

Och viktigast av allt : skapa distans. Blocka honom överallt så du inte lockas av att stalka honom och allt han gör. Du behöver inte se hans statusar och nya bilder från gymmet. Och Blocka honom så du inte frestas att ringa/sms;a honom. Att få ett surt sms om att bli lämnad ifred när du redan mår skit kommer bara krossa dig.

Det beror på varför det tog slut.

Även om det kan gå trögt i början.

Fundera på vad du vill göra?

Vad tycker du är kul?

Vad har du för mål i livet?

Vilka vill du umgås med?

Hur vill du hålla dig i form?

En självrannsakan, du kommer framåt själv och blir en mer intressant människa för andra.

Det du inte ska göra är att hänga upp ditt liv på någon annan.

Jag blev lämnad strax efter jul, så för drygt tre månader sedan. Å va jag minns den allra första tiden! Den är hemsk... men bara att du säger åt dig själv att det är slut och ändå inte hade fungerat, där har du redan kommit längre än du nog förstår själv! Tycker att det är sunt tänkt!

Som någon skrev här ovan, det tar tid! Och man kan vara ledsen länge, men det kommer att bli glesare mellan gångerna och tillslut är du över.

Försök leva på som vanligt med rutiner, träffa vänner, träna. Trots att man inte känner glädjen på samma sätt en tid framöver så hjälper det i längden. Men tillåt dig själv att vara ledsen också. Tillåt dig att vara ifred ibland om du känner för det.

Somliga kommer lättare över genom att börja dejta. För mig gick den planen helt galet. Jag ville inte dejta och var inte redo. Men intalade mig själv att jag var det och dejtade flera män på kort tid. Fick mitt livs första panikångest attack för veckor sedan. Fick erkänna för mig själv att jag inte var redo att gå vidare. Och vet du vad, det är inget fel med att vara själv ett tag!

Men sådant måste du känna på och avgöra själv. Som sagt, många går vidare lättare när de börjar dejta.

Tiden läker alla sår, trots att det inte känns så när såret är vidöppet. Motgångar i livet gör att man ser livet ur ett nytt perspektiv och du kommer att må bra igen!

Stort lycka till!

Jag skulle rekommendera dig att tillåta dig själv att sörja och gå igenom alla faser av sorgbearbetning. Acceptera att du är ledsen och kämpa inte emot tankarna/känslorna som gör dig ledsen utan låt dem komma.

Kram

Vad tänker ni att en paus ska göra? Kommer en paus plötsligt göra förhållandet bättre? För att ett förhållande ska bli bättre måste man ju kommunicera och jobba på det. Inte tro att en paus ska lösa något. Har aldrig förstått mig på pauser.