Gravid/mamma som 40+ - hur reagerade omgivningen?

Har två äldre barn (12 och 9 år) och en liten. Var 41 när han föddes (43 nu). Tror nästan alla trodde att han var en "hoppsan", men ytterst planerad (IVF) som även våra två äldre barn är. Har säkert tasslats en del bakom ryggen på mig, haha, men inget jag bryr mig om faktiskt. Har vänner som skaffade en till ungefär samtidigt, även om de är några år yngre än mig, men känner mig lika gammal, så kanske därför. Är garanterat bland de äldsta, kanske tom äldsta mamma på förskolan, men så kan det vara. Fokusera på att dina vänner är med dig. Resten och särskilt ev dömande på fl kan du gladeligen skita i!

Tack för svar! Ja, har vänner och familj som skulle vara med mig, det är jag säker på.

Får se om det blir fler än en, inte säkert man kan styra heller - men fint att höra lite från andra!

De flesta negativa åsikterna kommer från tre håll har jag märkt... 1, de som fick barn som väldigt ung och nu har vuxna barn fast de själva bara är 40 och nånstans tycker att det är äckligt med sex och bebis i samma mening 2, de som är avundsjuka på att folk vågar strunta i folks åsikter 3 de som är avundsjuk på att folk överhuvudtaget skaffar barn

Jag har själv inte fått barn efter 40 men många vänner har och jag har sett vad de får för reaktion

Kan nog handla om att föräldrarna då blir äldre och kanske inte har lika mycket att erbjuda därav tidsmässigt (levnadstid), ork, aktiva släktingar osv.

Andra saker som jag märkt retar folk är just ivf då det kostar deras skattepengar och de anser att de äldre föräldrarna skitit i att familjeplanera.

Måste motvilligt erkänna att jag också tycker det tar emot att tänka på par som börjar vid 40 liksom. Kan inte låta bli det men ser lite ner på det, jättehemskt men kan inte hjälpa det. Känns lite... omoget och desperat och inte så schyst mot barnet, mer som en desperat handling för att till varje pris ha ett barn i etablissemanget typ. Vill verkligen inte tycka så och vet inte varför jag retar mig på sånt förutom att det oschyst mot barnet då. Känns passé. Som att man inte inser att man är gammal och typ borde gjort det för längesen. Folk som aldrig blir gamla eller växer upp. När naturen säger ifrån på alla sätt och ändå till varje pris ska man plåga sin kropp och sitt psyke tio år för sent typ och lägga sjuka belopp på det både från samhällets sida och privat. Men håller tyst om de åsikterna självklart när jag träffar på äldre par. Har också ofta sett äldre par speciellt kvinnor som behandlar yngre dåligt och har därför också svårt att genuint släppa in äldre kvinnor tyvärr. Mycket fördomar om att man skulle vara lågutbildad fast många av oss jag bland annat har mycket hög utbildning. Plus att de ofta ser ner på folk med yrken som inte kräver utbildning och gärna slänger sig med uttryck som att de absolut inte vill uppfattas som white trash och är rädda för att bo på fel ställe och ha fel namn på sina barn och därför hellre väntar 20 år med att skaffa barn. Har svårt för hela den folkgruppen mammor kring 40 helt enkelt eller pappor som börjar försöka vid 40. Förlåt men är helt ärlig.

Kan också känns att de föräldrarna både mammorna och papporna är så tillrättalagda med sina barn att det känns falskt och rädda att visa riktiga känslor typ kan aldrig bli arga på sina barn utan är mer #tuva-li inte slåss hihi ska vi gå hem till mormor hihi och äta bullar# istället för att säga nej, nu slutar du slåss genast det gör ont på honom!! Ska vi gå till mormor nu?

Ängsligt föräldraskap från deras sida vad jag sett.

Oj, visste inte alls att människor var så fördomsfulla mot äldre föräldrar. Det låter verkligen inte bra och inget jag tror överensstämmer med verkligheten.

Sedan en annan fråga, hur vet omgivningen hur gamla föräldrarna är? Det är svårt att veta hur gammal någon är från åldersspannet 35 plus och det är väl inte så öppet att prata om sin ålder eller ivf.

Eller räknas man som gammal redan vid 35 så föräldrar som ser äldre ut döms ut utifrån utseende oavsett hur gamla de egentligen är?

Jag var förvisso bara 38 när jag fick mitt första barn, och min man var 29. Den enda plumpa kommenteraren vi fått var från mannens syster: "Jag trodde inte ni skulle skaffa barn". Vi hade varit ihop i drygt fem år innan jag blev gravid, på naturlig väg, efter att ha försökt i ca tre år.

Jag tycker äldre föräldrar är coola, modiga och mogna och all forskning stödjer det, att äldre föräldrar har barn som får stabilare uppväxt och intelligentare barn.

Dessutom har forskning visat att äldre mammor lever längre till ca 90-95. Det är bara att googla på äldre mammor/föräldrar fördelar och läsa på.

Tänker att om man är 40+ får man ju inte del av skattefinansierad IVF utan betalar allt ur egen ficka. Hur ser du på det?

Jag tycker det är ledsammet att läsa det du skriver. Jag ser inte ned på andra pga yrkesval. Anser att alla yrken behövs för samhället och min dröm för mitt:mina barn är att de blir lyckliga och omtänksamma personer - inte att de doktorerar eller väljer en prestigefull utbildning om de inte vill det själva. Känner mig extremt dömd av dig när jag läser det du tänker om sådana som mig - sedan är ju samhället så att fördomar finns - men så du vet hur det påverkar andra också med det sättet att se på äldre föräldrar.

Men intressant att höra ändå för att veta vilka fördomar man har att vänta sig lite.

Vem bryr sig. Jag är 42 och folk tror automatiskt att mitt barnbarn är min unge. Folk blir lika chockade varje gång man upplyser om att det inte är mitt barn utan mitt barnbarn.