Forum Relationer - Kropp & själ
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • Relation med partner utan att romantisk kärlek finns - frågor, tips etc

    Ons 28 apr 09:18 Läst 0 gånger Totalt 6 svar
    Ons 28 apr 09:18

     Jag börjar närma mig 40 och har enbart några få korta relationer bakom mig. Den klassiska romantiska kärleken har jag dock bara känt en gång tidigare (men inte med någon jag var tillsammans med). Men jag vill definitivt skaffa familj.


    Hon är 35 och, som jag, inriktad på att skaffa familj. Naturligtvis ringer den biologiska klockan (hon har inte barn sedan tidigare).

    Hon är persisk men har bott i Sverige i över 10 år, kan språket bra och är väl integrerad i samhället (har uppehållstillstånd, studerar och jobbar). Trots vitt skilda bakgrunden är vi förvånansvärt samspelta vad gäller värderingar (hon är mycket mer liberal än genomsnittet i Iran och jag är mer konservativ än genomsnittet i Sverige). Det finns ingen religiös clash. Hon har tagit avstånd från Islam (då hon upplevd religionen förtryckande i Iran) och jag är icke-religiös.


    Vi båda trivs gott tillsammans men vi hindrar liksom varandra från att känna det där extra. Jag känner inte kärlekskänslor för henne (i den mån man kan tala om romantisk kärlek) och hon är inte heller kär i mig. Vi stoppar liksom varandra då ingen vågar gå in fullt med alla känslor om inte den andre känner samma sak. Detta kan ha sin rot i tidigare svek och problem i våra liv (dock inte kopplat till varandra). Men vi tycker mycket om varandra och har ett bra sexliv.


    Vi har helt olika taktik på vad som är rätt väg att gå. Jag är försiktig av mig, inte bara här utan i de flesta aspekter av livet. Det jag gör måste alltid marineras under lång tid innan jag tar steget. Jag vill ta det lugnt och se om något utvecklas. Jag är t.ex. orolig för att flytta ihop om man inte känner den romantiska kärleken (och såklart ännu mer orolig om det talas om att skaffa barn innan sådana känslor är påtagliga).


    Hon är mer av tanken att vi måste gå in och verkligen försöka fullt ut direkt. Det vill säga, att flytta ihop ganska snart och att tämligen snabbt börja tänka på familj och barn. Hon tänker sig att inställningen och viljan är det som kommer skapa kärlek på lång sikt (detta kan vara en kulturell skillnad eftersom det är vanligare i Iran att man inte gifter sig direkt av kärlek men av trygghet och samspelthet och liknande).


    Jag vet inte riktigt vad jag ska göra eller tänka. Jag är helt enkelt orolig att det går för fort fram och att jag binder upp mig till en situation som på sikt kan bli jobbig om inte de rätta känslorna infinner sig.


    Jag söker egentligen bara input från andra som kommer helt utifrån. Hur tänker ni kring situationen jag befinner mig i? Hur skulle ni resonerat själva? Vilka råd skulle ni ge? Har ni varit i en liknande situation ? och i så fall hur gick det?



    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2021-04-28 09:35
    Jag glömde kanske det viktigaste. Vi har träffats i 5-6 månader så relationen är väldigt färsk.
  • Ons 28 apr 09:37 #1 +1

    Om hon är 35 och vill ha barn är det faktiskt bråttom. Hon är inte ung längre och kan faktiskt ha svårt att bli gravid tack vare ålder.

    Du har inte tid att lalla runt ett par år till innan du kanske bestämmer dig för att flytta ihop. Hon har definitivt inte den tiden.

  • Ons 28 apr 10:03 #2

    Kärlek kan växa fram i en relation. Om det inte finns något mer än det du beskrivit så tycker jag att du skall gå all in. Tänk bara på att du gifter dig även med hennes släkt som kanske inte är lika öppensinnade.

  • Ons 28 apr 10:33 #3
    Fjäril kär skrev 2021-04-28 09:37:58 följande:

    Om hon är 35 och vill ha barn är det faktiskt bråttom. Hon är inte ung längre och kan faktiskt ha svårt att bli gravid tack vare ålder.

    Du har inte tid att lalla runt ett par år till innan du kanske bestämmer dig för att flytta ihop. Hon har definitivt inte den tiden.


    Japp men då kanske de inte kan vara tillsammans. Hon har trots ansvar över sitt eget liv.
  • Ons 28 apr 14:58 #4

    Hur är er andras erfarenheten av relationer utan romantisk kärlek då?

    Att kärlek kan växa fram är ju snarare regel än undantag historiskt (och kanske även i nutid) även om det inte är så vanligt tänk i moderna Sverige.
    Jag har uppenbarligen inte lätt att själv bli tagen av någon då det enbart hänt en gång tidigare för mig. Det som oroar är givetvis om det inte utvecklas åt det hållet och vad som kanske händer då.

    Och angående kulturskillnader så har jag såklart funderat kring just släkten och vad det kan komma att betyda. Mitt intryck är dock att de är väldigt öppna och jag har förstått att det är ganska stor skillnad på araber i Iran och perser i Iran vad kommer till traditionella värderingar och liknande. 

  • Lör 1 maj 08:44 #5
    Jonnynilsson skrev 2021-04-28 10:03:41 följande:

    Kärlek kan växa fram i en relation. Om det inte finns något mer än det du beskrivit så tycker jag att du skall gå all in. Tänk bara på att du gifter dig även med hennes släkt som kanske inte är lika öppensinnade.


    Jo, problemet är dock att det inte finns så mycket tid. Hade vi varit 10 år yngre hade det varit en sak. Då hade det funnits tid att testa och se vad som skulle kunna växa fram. Nu är det mer som en hetsjakt :-/


    Jag har en vän som stannade i ett förhållande han inte var nöjd med (åtminstone då, har inte haft kontakt med honom på ett par år) och jag vill verkligen inte sluta som någon som väljer fel. Och går jag in i en relation medveten om att de starka känslorna inte finns där, och att de sedan inte utvecklas, men att man trots det har familj tillsammans så vet jag inte riktigt hur jag skulle klara av det.

  • Lör 1 maj 08:56 #6

    Satsa fullt ut. Ni börjar bli gamla i den åldern är faktiska alla bra upptagna eller skilda. Då går du en tjej med ett paket med barn och ett x som kanske är jävligt jobbig.

Logga in
Bli medlem
Svara i tråden...

Innehåll