Nyfiknastockholm skrev 2021-04-28 23:26:35 följande:
Hej!
Måste få ur mig detta.
Jag och min tjej ser rätt olika på sex.
Jag har inte så mkt känslor runt det medan för henne är det det.
Jag vill testa ett gäng olika saker som hon inte är så intresserad eller bekväm med.
Jag vill ha en trea, fyra, vill se på andra som har sex, vill gå på swingerklubb och titta inte ligga, en jobbig sak är att jag ibland känner att jag skulle vilja se henne med en annan man.
Vi pratar om det men landar alltid i att det inte känns bra.
Jag vill inte göra det om hon inte vill för en stor del av grejen är ju att se henne gå igång på detta.
Så egentligen är det två frågor.
1. Är dessa saker väldigt konstiga eller normala att tänka på?
2. Ibland tänker jag, ?va fan, varför kan hon inte göra något av detta för mig?
Hur ser ni på det?
Wow -- det där skulle jag verkligen kunna ha skrivit själv, ärligt och öppet, och jag förstår till 100%!!!
Jag älskar min fru över allt annat och skulle aldrig kunna tänka mig att vara otrogen eller att lämna henne -- hon är helt enkelt ett underbart mirakel och jag känner också att det är ömsesidigt mellan oss, vilket givetvis är medverkande till mina egna djupa känslor <3 Samtidigt älskar jag sex och tycker det är en helt underbar grej, som i säkra fysiska och psykiska ramar inte har några dåliga biverkningar och som jag skulle vilja utforska och testa i alla möjliga varianter. Precis som man t.ex. provar olika spännande maträtter, aktiviteter, träffar nya människor, reser till nya ställen, etc, där det man tycker om kanske man vill ha/göra igen medan det man inte tycker om blev med den ena gången ... men man kan ju inte veta om man inte provar?
Med utgångspunkt i mig själv och liknande situation, läser jag TS' fråga 1) som en känsla av ensamhet i sin lust med tillhörande ifrågasättande av sina egna känslor/luster, medan 2) inte handlar om krav utan kan tolkas som ett nödrop i desperation och frustration när det är som svårast och det känns som att livet kommer passera utan att man någonsin får smaka alla dessa frestande delikatesser som ligger framme i sin fantasis stora skyltfönster.
Att hitta en annan partner är för mig inte på tal, då jag verkligen har träffat den jag vill vara med hela resten av mitt liv, men om relationen inte är lika djup tycker jag absolut det kan vara relevant att fundera över utan någon form av dåligt samvete, då TS sexualitet uppenbarligen väger så tungt (precis som min egen) och det inte verkar finnas någon gemensam väg fram. Jag hade själv en tidigare relation under en period, mera som kk med en underbar kvinna som även ledde till en stor och varm vänskap och som på många fält även gränsade till kärlek. I relationens natur ville vi båda gärna experimentera, vilket vi också gjorde på olika sätt och bl.a. träffade ett annat par några gånger för sex. Det var otroligt spännande, skönt, trevligt, sexigt och allt bra man överhuvudtaget kan tänka sig. Inga problem alls, vare sig vänskapligt, relationsmässigt, praktisk eller något annat, utan bara ren njutning tillsammans med två andra mycket trevliga människor, vilket ju inte precis gör saken bättre idag när jag har fallit till ro med någon annan (min fru) som inte känner sig bekväm i sådana tankar. Jag är dock glad jag själv åtminstone har fått glädjen att prova, även om det givetvis samtidigt medför en frustration och stor längtan efter att prova igen ... och igen ...
Angående min frus inställning, var jag till stor del medveten om detta från vi träffades då jag helt enkelt frågade, så jag visste absolut vad jag gav mig in i, gjorde det, och ångrar inte en sekund. Det betyder dock inte att det inte ibland känns extremt svårt och som ett stort slöseri med livet, att utesluta dessa magiska källor till njutning från sitt liv utan ens att ha provat innan man förhåller sig till det, speciellt då jag själv såväl som hon jag hade ett förhållande med vid tillfället upplevde det hela som så otroligt positivt och njutningsfullt.
Ibland känner jag också en djup frustration över mig själv, att jag inte sluppit loss ännu mera och testat ännu flera saker medan jag faktisk hade chansen, och detta är nog den ända saken jag ångrar i mitt liv, ett liv som jag annars är oerhört nöjd med och glad för. Jag hann nog prova de olika sakerna som TS redan listade, men det stannar ju inte där och jag skulle kunna släppa ännu flera gränser, t.ex. testa ännu friare sex över könsgränserna (typ 100% alla med alla), kanske flera än fyra (även om det ställer stora krav på förtroende och säkerhet), osv osv. Mina gränser går numera endast vid det som är olagligt och/eller där alla inte är med på lika villkor, eller där det ingår smärta (vilket enbart är en personlig preferens och ingen princip då jag känner sköna människor båda som njuter speciellt av detta element), så det finns så oerhört mycket jag skulle vilja utforska men som det nu inte känns finns tillgängligt att dela som den finaste gåva med den jag älskar över allt annat i världen. För det är ju just detta som är det bästa, att kunna ge en sådan fantastisk upplevelse till någon man älskar, vilket är ännu mera sexigt och underbart än den fysiska njutningen man själv upplever. Men som i alla andra situationer är det givetvis också fullständigt meningslöst och fel, ifall mottagaren inte uppskattar den gåva du så gärna vill ge...
TS efterfrågar inte en lösning, utan enbart hur vi andra ser på detta. Det är bra, för jag har inte själv någon lösning och att lägga dessa tankar undan i någon vrå i hjärnan där de inte får komma till ytan funkar inte alls, åtminstone inte för mig. Min egen strategi just nu är att leva med situationen och fokusera på allt det andra som fungerar som i en dröm, men den underliggande lusten att fortsätta utforska hela det sexuella universum finns där hela tiden och bubblar upp till ytan som en ostyrig het vulkan med jämna mellanrum. Jag har självklart ännu inte gett upp hoppet -- för utan hopp, vad är vi då?? Dock förstår jag (min förnuftiga sida) att jag är naiv och att det troligtvis aldrig kommer hända, samt att det är både fel och dåligt att upprepande försöka hinta i hoppet om att något skulle ha ändrats sedan förra gången, medan min mindre förnuftiga sida (som sitter mellan benen) inte alls har fattat detta och fortfarande hoppas och hoppas, hahaha #-D
Ibland är det lättare medan andra gånger är det riktigt svårt och det känns som om jag som man får en liten liten inblick i hur det möjligtvis känns att ha mens #-D Därför, kära TS, tack för att du tog upp ämnet. Jag har som sagt inte någon lösning, men du skall veta att du inte är ensam i dina känslor och tankar, vilket jag hoppas kan vara till någon form av tröst. Om inte annat så tackar jag för att jag själv också fick anledning att skriva av mig lite, även om jag lätt skulle kunna fortsätta 100 sidor till ;-P Ta hand om er, alla fina människor!
