Någon som vet om den här sidan är legit eller inte?

Den är legit. Du får dock vara beredd att sålla en hel del bland personerna där, det finns en del rätt märkliga typer som kanske inte riktigt är där med rätt motiv. Men ja, den är legit och jag har själv träffat en donator därifrån. Det var dock ett par år sedan.

Tack för att du svarade. Hur kunde du avgöra om personen hade rätt motiv?

Jag donerade via den sidan för typ 4-5år sedan? Ja den är/var legit. Men väldigt... "kass".

Med reservation att jag aldrig pratat med någon av de andra killarna. Fick något konstigt mejl någon stolle vid något tillfälle, men det svarade jag aldrig på.

Finns några stammisar som varit väldigt aktiva under många år. Givet hur enkelt det är att hitta någon att donera till så skulle jag passa på dessa och leta upp någon som verkar vettig och som har ett mer "normalt" track-record. Fråga, och fundera på om svaret är trovärdigt är väl enklast.

Du kan få tag på samma sak här inne också även om du inte får annonsera om saken.

Snacka med dem tag och fråga massa frågor så märker du rätt snabbt vilka som är konstiga. Undvik de som verkar ha hybris (deras gener är så bra, de har så mycket sperma, så många spermier, världen behöver fler som dem etc), de som donerat via klinik innan, de som propsar på ?naturlig insemination? (sex), de som vägrar visa friskhetsintyg för ?du bör lita på dem? etc. Ju längre du snackar med folk desto fler dårar uppptäcker du. Men som sagt, finns (eller fanns i alla fall) några bra män där också.

Hur skulle jag gå tillväga då? Alltså för att få tag på samma sak här inne.
Hur gick det till när du donerade?

Tog det lång tid för dig att hitta någon vettig?

Hittade en rätt direkt men snackade med honom i några veckor innan jag bestämde mig för att gå vidare med honom.

Tja... jag kan ju inte gärna skriva ut hur du rundar regelverket här inne i klartext. Skicka ett privat meddelande så kan jag berätta.

Va inte svårt. Först några mejl fram och tillbaka där man svarar och ställer frågor. "Jag, har toppen gener och jättehöga betyg från skolan", "Mina barn blir otroligt söta, det är egentligen bara deras pappa som saknar den saken" "Nej, jag har inga ärftliga sjukdomar jag känner till." osv.

Sen vill säkert den som donerar, om det är en seriös rackare veta om du/ni är kapabel till att ha ett barn. Dvs som donator vill du ju inte få ett brev en vecka efter förlossningen att mottagaren inte klarar av ungen eftersom denne inte har lägenhet/jobb eller är pundare i största allmänhet. Lite så.

De flesta som söker verkar för övrigt leva under väldigt ordnade förhållanden. Så det brukar inte vara några problem.

Själv så ville jag gärna träffa mina "mottagare" innan jag bestämde mig. Inget avancerat. En fika på något café där man kunde prata ostört räckte utmärkt. Man får en bättre uppfattning av ett riktigt möte. Tror dom jag donerade till kände samma sak.

Dom jag träffade och hjälpte var bra människor. Jag har aldrig fått orsak att ångra att jag hjälpte dom.