Vad för boende efter separation?

Ska gå isär med sambon och behöver nu nytt boende då ingen av oss har råd att bo kvar i huset på egen hand. Har en dotter på snart 2 år och även om hon sover i vårt rum idag så hade det varit nice med en egen vrå för henne framöver. Om inte har hon ju massa leksaker och grejer... Men hur ska man prioritera när det kommer till nytt boende? Det finns inte ute jättemånga roliga bostäder till salu i min stad, och de lägenheter som ligger inom min tänkta budget ligger ofta i lite mer sketchy områden som jag helst undviker. Drömmen är ju en trea i ett ok område, på bottenplan och med uteplats/trädgård då jag kommer få med mig vår utekatt. Alternativt ett litet hus men det är halv omöjligt att komma över om man inte vill bo på vischan. Jag har ju vant mig vid hus och stora ytor och kunna rå mig själv, men inser att jag behöver downsiza för att klara budgeten. Men vill ju samtidigt inte ge upp allt och bosätta mig i ett skyffe långt från allt och alla heller. Men vad bör man satsa på? Ok ytor/kvm, bra område, nära familj/skola/jobb, nära vänner/gym/jobb/uteliv för att hålla igång livet även barnfria veckor? Temporär bostad tills man kommer på fötter eller ett "för-alltid-hem"? Vad är viktigast att prioritera som nyseparerad/halvtidsförälder/singel?

Prio är ett HEM oavsett om det är i ett konstigt område eller vad som helst.

Jag valde en lägenhet med bra rum till barnen, men då var de i övre tonåren, så då är det ju andra prioriteringar. Dessutom nära kommunikationer, centralt, osv. Dock ingen tjusig lägenhet, eller fint område (men helt ok).

I ditt fall tänker jag att det också kan vara viktigt att tänka på hur länge du ska bo där. För alltid eller några år? Än så länge kommer du ju att köra/följa dottern, så avstånd till pappan/fsk/kompisar är inte lika viktigt nu. Barnvänligt område med lekplats på innergård etc är viktigt om några år, men inte nu. Om du inte tänker bo där för evigt hade jag helt klart kunnat tänka mig en tvåa, och hoppats på/sparat till en perfekt lägenhet om några år.

Jag tänker att du får kolla på de bostäder som finns ute och väga för- och nackdelar mot varandra tills du hittar någon som inte har några absoluta "aldrig". 

Hur tänker pappan? Antar att ni båda kommer att ha barnet hos er och att hon ska gå på förskola? Då underlättar det ju om ni båda bor så att det funkar bra med logistiken att hämta/lämna. Jag skulle välja ett så bra område som möjligt även om det skulle innebära en större etta. Halva tiden kommer du väl att bo ensam?