Själens smärta

Igår var en av de värsta dagarna i mitt liv

Efter två veckors blödningar så var gårdagen förmodligen dagen för missfall. Vecka 9

Jag var på jobbet och kämpade på medan jag sprang på toaletten mellan varven. Det var en tuff dag. Jag var så rädd för vad jag skulle få se.

Det gör mest ont i mitt hjärta som längtar så efter barn nummer 2. Vår dotter är 5år.

På tisdag ska egentligen till barnmorskan för alla prover men samtalet kommer bli annat än tänkt.

Kanske vi kan få hjälp med att bli gravida? Jag har varit på undersökningar och har troligen Adenomyos.

Idag känner jag mer lugn efter missfallet och är så tacksam för det jag redan har idag. Allt har en mening

Nu ser jag framåt mot vår och sommar med familjen. Och kanske, kanske så småningom kan jag återvända hit med ett nytt plus. Hoppet finns kvar