Hitta pepp i graviditeten?

Behöver pepphjälp!

Gravid och halvvägs in i graviditeten. Den är verkligen supersuperefterlängtad och jag är i grunden överlycklig över den. Vaknar och det första jag gör är att klappa på magen, och jag kan inte gå förbi en spegel utan att titta och le lite över hur kroppen förändras. Det tog runt 9 mån att bli gravid, och missfall längs vägen, så det hann bli några tankar i huvudet under den tiden även om jag logiskt vet att det är inom normalspannet.

Men trots den underliggande lyckan (som jag egentligen mest vill ropa ut hur glad jag är kring) har jag svårt att slappna av i pandemin, vilket kanske är rimligt. Det känns lite som om det finns ett konstant yttre hot som inte syns. Så jag går inte ut så mycket från huset utan håller mig hemma i min trädgård. Och det lägger också lite en dämpande filt över det hela, tillsammans med den allmänna oron som kom efter att min första graviditet slutade i missfall, så den här känslan av att allt bara är en rosa gravidbubbla finns liksom inte, när jag redan varit med om att det gått illa förr.

Så jag skulle behöva lite tips på pepp för att våga/tillåta sig känna den där riktiga gravidglädjen iaf lite mer - hur gör ni andra som är/varit i samma läge? Vill ta med mig även lyckliga känslor från graviditeten och inte bara känslan av att den ska klaras av...