Norsk Buhund

Ingen erfarenhet av bara Norsk Buhund, men av en blandra Norsk Buhund och Gråhund!
Min egna lille fis är den blandisen!

Kanske ska poängtera en sak jag vet då...
Lätt för att bli en skäll hund! Träna med det från valp... Det ångrar jag att jag inte gjorde bättre...

Ok...Jag hade Sheltie förrut. Den första skällde bara när det ringde på dörren och när man lekte. Aldrig mor andra hundar: Det var han för "fin" för Min andra skällde desto värre...

Hur är den annars då...din blandis?

JO, han är jätte mysig! Har en enorm egen personlighet. Vi känner varann utantill och innantill.  Jag kan direkt se på honom om något är fel eller om han är på bushumör, kan till o med se på honom om han kommer skälla vilken sekund som helst!
Han älskar människor och andra djur, har visat aggrisivitet en gång mot en annan hund och det va på en lydnadskurs vi gick. Det va en dominant schäfer hane som va ett år yngre än min. Det tyckte han inte om, "kom inte här o tro du är nåt!"
Han har nog mest i sitt sinne från Buhunden. Men som Gråhunden och Buhunden har gemensamt så är det skällandet. Men det är ju inte bara en nackdel, det innehåller ju vakt! Man vet ju direkt att det kommer nån innan det hinner knacka på dörren.
Har du tänkt träna något med din hund?
Jag tränar inget spec. nu men funderar lite på spår eller freestyle.
Vet inte om han fått detta från Buhunden men han är enormt duktig på att söka upp saker och ting! Och han älskar det!! Han brukar få hjälpa mig med borttappade strumpor och fjärrkontroller, och han lyckas! Det bästa va den gången han nosade upp fjärrkontrollen som låg i nattbordsskåpet!  Då blev det mycket beröm!
Sen ääälskar han att få kommandon och göra alla möjliga konster och trix! Det är skoj! Därför funderar jag på freestyle. Jag önskar bara att jag kommit på det innan, han är trots allt fyra år nu.
Vill du se honom så kan jag skicka en bild. Han ser inte ut som en exakt blandras mellan de två raserna, men man ser att de finns i honom. Nåt kromosonfel eller nåt har gjort att hans öron är STOOORA och han har alldeles förkorta ben! Men han är underbar och söööt på sitt eget sätt!

Skicka en bild, snälla! Jag vet att tiken som ska ha valpar nu tränas i Freestyle. De hållerockså på med agility. Troligen blir det att vi väntar något år även fast vi vill ha en vovve igår

Barnen måste bli duktigare på att hålla ordning på sina saker och att inte kivas så mycket...i alla fall inte så högljutt. Fast oj, vad jag längtar!

Jag har gått kurser med min hund ihop med två norska buhundar. Den ena var extremt skällig och den andra en relativt tyst individ.

Tycker det är en jättesnygg hund men det är inget för mig just på grund av risken för skällighet, har förstått att det är rätt vanligt. Men storleken är perfekt, och de verkar lättlärda.

Jo, det är ju det man är liten orolig för. Vad har du för hund?

De är ganska skälliga, ja. Jag har läst några gånger på forum för buhundsägare, och det är ungefär hälften av inläggen som är från buhundars grannar som stör sig på dem. Våra grannar, alla som sagt något, har dock tyckt att vår hund är så snäll och tyst så, fastän det är lyhört.

I övrigt är vår hund väldigt social och lätt att ha att göra med. Otroligt envis men inte på något vis tjurig. Helt underbar personlighet. Pälsen är lättskött, han fäller två gånger om året men inte så mycket däremellan. Allergiker i vänskapskretsen har bra mycket lättare för honom än många andra raser. Lättlärd är han, vilket också gör att han lätt lär sig dumheter om man inte passar sig.

Tja, vad kan jag säga mer? Han har vant sig vid barn väldigt bra. Barn kan ju oftast inte 'läsa' hundar, men han är lugn bland dem och jagar dem inte om de inte retar honom och han får för sig att de vill leka.

Jag tycker att allt låter underbart...förutonm skällandet...Men om man tar tag i det redan när de är valpar, så kanske man kanfå kontroll över det...Tänkte vi skulle besöka kennlarna här i sta´n och se hur skälliga deras vovvar är.

Om skällandet så kan jag ju också säga att åtminstone vår hund skäller aldrig på folk. Han skäller på ljud utanför (speciellt andra hundar som kommit igång) och ljud i trappuppgången, men aldrig på någon han ser, varken hund eller människa. Han vill bara vakta vårt hem mot främlingar (dvs folk som är ur synhåll). Så på så vis är det inte så jobbigt. Det skulle vara betyderligt jobbigare att ha en bjäbbhund som ställer sig och skäller ute så fort de ser en annan hund. Men buhundar är ju från början (bl a) gårdshundar som ska varna för annalkande djur och människor. Som du säger får man göra sitt bästa för att jobba bort det från början. Tror att de kanske blir mindre vaktiga om man ger dem ett annat jobb än att vakta hemmet.

Lycka till med besöken på kenlarna! Hoppas ni hittar en trivsam individ som kan få bli del av er familj.

Tack nojjan!

Jag kikar in!