Han vill inte behålla barnet.

Det är väldigt konstigt av honom att inte välja kondom. Han har där på något vis accepterar att barn kan bli resultatet av samlaget i och med att avbrutet samlag är en dålig metod för att skydda sig mot graviditet.

Hela hans tankegångar verkar underliga och motsägelsefulla för mig.

Känn efter vad du vill. Förlora honom verkar du göra oavsett om du gör abort eller behåller barnet.

Exakt samma historia med en abort bakom. Han anser att han är för gammal (har redan barn som är äldre). Det är ganska stor åldersskillnad på oss.

Jag behöll barnet utan att lyssna på honom. Han gav sig till sist och det nu fram emot det. Är i vecka 25 nu

Om han inte är redo vid 32 så kommer han aldrig bli det. Du väljer själv om du vill behålla barnet, men du väljer också om du verkligen vill vara med en sån "man". Han tar medvetet risken att du kan bli gravid, men det är din sak att ta reda på skiten nu när du blivit det, dvs han vill att du gör aborter om det blir nåt. Han skiter ju helt i hur du mår i allt det här! Om du verkligen vill bli mamma men vill behålla honom så slösar ni båda två på din tid.

Du får välja: din partner eller barn.

din kommentar är anmäld Josef (six)

Som ovan sagt, förlora honom verkar du göra oavsett om du gör abort eller inte. Så behåll. Finns ju en liten chans han kan ändra sig senare.

Jag hör vad ni säger. Samtidigt som jag inte kan tänka mig att vara utan honom. Men det verkar ju som att vi vill väldigt olika saker. Hade väl varit bra att få veta det innan inseminering skett. Vi måste prata mer om det här och kanske ta hjälp av mvc? Har någon erfarenhet av att ta hjälp av dem för att prata med sin partner? Jag har fortfarande förhoppningar att han ska ändra sig, finns ändå en del solskenshistorier

Jag hade en bild av den här lyckliga familjen vi skulle bli och det känns bara så jäkla tråkigt att det inte kommer bli så...

Dock dumt att ge det tipset. Finns otaligt många trådar överallt, såväl på amerikanska sidor, om exakt din situation fast spola framåt lite och då handlar det om att man är bitter över att han favoriserar och älskar sina första barn mer än det barnet man skapade av misstag i nya relationen.

Det get falska förhoppningar till ts. Tycker egentligen inte de har vart tillsammans så länge att det passar att skaffa barn, men nu är stunden här och de har trots allt två år i bagaget vilket är väl ganska ok. Däremot verkar han inte supportive och det är pfta ett svek man aldrig riktigt helt kommer över. Dock har ni inte barn sedan innan ts och då tycker jag nästan att du kan köra.

Okej... tjejen vill ha barn. Hon har åldern inne. Alla kan inte ens få barn senare. Han har nuppat utan kådis. Varsågod, där är ditt barn.

Personligen har inte jag tid att spendera mitt liv på mäns psykiska problem vilka det finns gott om. Jag har mitt på det torra sedan tidigare och man klickar lite olika med sina barn även om man önskar alla lika mycket. Är inte orolig över att ett barn skulle favoriseras. Varför skulle han göra så? Tycker fler kvinnor ska ta kommandot över sitt liv när det kommer till att skaffa barn men vara beredda på att de får ta mycket ansvar själva under vissa premisser. Det finns ändå ingen garanti för någonting. Vissa fäder drar ändå senare. Jag har gjort så med alla mina barn utom ett och alla barnen är idag pappas favoriter och bor med sina pappor mest. De har även velat fortsätta relationen. Pappor vill oftast ha sina barn när de väl kommer, inte alla dock.

Min sambo hade fortfarande inte vart redo.. vår äldsta är 8 år nu.. han tyckte vi skulle vänta men hade vi gjort det hade vi varit 33 och fortfarande barnlösa. Rätt tid kommer aldrig...

Vi har tre barn idag och planerar för en fyra på hans initiativ. Så visst kan de ändras men han hade troligen aldrig blivit rätt tid för barn enligt honom om vi inte skaffat våra första två.

Tänk igenom noga! Man ångrar sällan ett barn. Men två aborter och sedan kanske bli barnlös.. inget illa menat! Bara en tanke. Det finns ingen som vet hur lätt man blir gravid nästa gång, om man ens blir det..

Och om din kille inte vill ha barn så får han skydda sig.. oansvarigt beteende..

Vissa känner sig aldrig redo för barn. Hade jag inte blivit oplanerat gravid vet jag inte om jag någonsin hade skaffat barn för hade nog aldrig blivit redo. 

Att göra abort av ett barn man längtar efter för sin partners skull är ju givetvis dödsstöten för en relation. Inser din partner det? Eller tror han att ni kan göra abort och sedan leva vidare som det lyckliga paret och skaffa barn "någon gång"?

Jag kanske ska tillägga att jag och min sambo hamnade i ungefär samma situation när vi varit tillsammans lika länge som ni varit men var något år yngre. Jag valde att behålla och vi har nu ett barn (planerat) och 25 år till tillsammans. 

En skillnad är att min sambo aldrig sa att han ville att jag skulle göra abort, men det var ju något jag förstod. Och han förstod att han hade att välja på barn med mig eller barnfritt utan mig. 

15 år tillsammans inte 25. 

Många män säger att de inte är redo för barn, men graviditeten och föräldraskapet är en process som man långsamt vänjer sig vid och man växer sig in i det ansvaret successivt. Ingen är egentligen redo för barn i förväg (och de som säger att dem är redo blir ofta förvånade när barnet väl kommer för det blev inte alls så som de hade tänkt sig från början!)

För många män är det en skrämmande förändring med barn. Gå från att bara se efter sig själv till att anpassa hela sitt liv efter någon annan (bostad, ekonomi, arbete, umgänge osv) och gå miste om tid för sig själv. Och vissa har en så dålig relation till sina egna föräldrar och tror inte att de själva någonsin kan ta hand om ett barn. Det finns oftast någon orsak bakom och kan vara värt att reda ut.

Sedan tycker inte jag att man kan avsluta en graviditet för att mannen ifråga tycker att det är lite omständigt och jobbigt. Förr i tiden hade inte män heller någon kontroll över om barn blev till eller inte. Det var liksom bara att finna sig i den situationen man blivit tilldelad.

Gör abort och skaffa barn med en man som vill ha barn istället, fattar inte ens varför man är med någon som inte vill ha barn om man själv vill ha barn.

Du tvingar honom INTE! Han har inte skyddat sig, då kan graviditet uppstå. Det vet han.

Jag hade aldrig gjort abort i ditt läge!

Du kommer leva utan honom oavsett.

Hur gick det för dig ? Valde du att behålla?

Jag befinner mig i exakt samma sits nu och killen vill inte ta något ansvar om jag behåller...

Aldrig varit i samma situation. Men jag tycker du ska behålla!

Han får göra som han vill, om han är redo att starta familjeliv eller flytta ut.

En abort är enligt mig ett stort ingrepp och ett stort beslut. Så jag säger att stå på dig, gör inte något som du kommer ångra sen, dvs en abort.

Jag var i exakt samma situation som dig för någon månad sen med min sambo sen 4,5 år tillbaka. Han bad mig aldrig göra abort dock men han visste att jag gör det aldrig igen. Jag blev gravid, han fick panik och jag började i tystnad planera att lämna om han inte ville ha mig och barnet men efter bara någon dag sa han att såklart vi måste ta emot denna gåvan från Gud, inte alla som kan få barn och vi får en andra chans igen. Det är meningen att vi ska ha barnet.

Jag iallafall visste från dag 1 vad jag skulle göra med barnet i min mage och det tror jag att du också gör innerst inne.