Hjälp! Vi vill flytta ihop men hittar ingen lösning
Hej! Ny här i hopp om att få höra andras erfarenheter och problemlösningar.
Jag och min särbo träffades på ett oväntat sätt och blev otroligt förälskade! Tyvärr har vårt förhållande kantats av en rad problem under våra dryga två åt tillsammans.
Kärleken är stark och vi vill leva ihop men vi kan inte hitta en lösning vilket gör att förhållandet spricker om vart annat och vi försöker på nytt men förtvivlan, oron och otryggheten hos oss båda finns hela tiden kvar.
Mer hos min flickvän av naturliga skäl och får vi snart ingen lösning på våran vardag så ser hon ingen annan utväg än att lämna mig då allt tär för mycket på henne.
Vi bor på olika platser, det är 4 mil mellan oss.
Hon har barn (5år gammalt) sedan ett tidigare förhållande, delad vårdnad med varannan vecka.
Pappan till barnet bor inte långt från henne men trots allt är det en annan kommun.
För att Vi ska kunna gå vidare i vår relation så vill vi inget mer än att flytta ihop. Vi behöver få flytta ihop.
Jag vill inte flytta från mitt hus som varit en dröm sedan tonåren. Jag var hemma tjänstledig och byggde hus och garage 2017/2018 Jag håller nu på med trädgård och gör min drömbostad, att säga jag har jobbat hårt för detta är en underdrift på alla sätt.
Hon tycker om huset och kan absolut tänka sig bo här.
Men i och med barnet varannan vecka så är det helt omöjligt då pappan inte vill släppa på varken vårdnad (förståeligt) eller skolplacering.
Ett alternativ har varit att folkboföra barnet hos pappan så får vi köra dessa 4 mil för att lämna och hämta vilken i sig inte är några problem då vi båda åker den vägen till jobb varje dag.
Problemet blir då att barnet får sitt liv, sitt nätverk där. Inte nog med det så bor pappan i en grannkommun till min särbo vilket gör att skolan kanske inte alls blir där vi tänkt oss.
Han är svår att tala med men varken hon eller jag tror att han kommer bo kvar där han bor särskilt länge då det egentligen är för litet för dom redan idag, pappan hans nya och barnet. När dom flyttar,så vet ingen vart det blir och vilka avstånd det skulle medföra.
Till saken hör också att vi två gått till familjerådgivning för att få prata och få hjälp. Hon har varit där med pappan på tu man hand men det är en återvändsgränd.
Hur gör vi? Vad gör andra? Vi kan ju inte vara de första eller enda med detta problem.
Finns det inget annat än att lämna varandra? Kvinnan jag älskar mest av allt!
Hoppas det finns någon som orkar läsa och komma med nya idéer för våra är slut