Skolan orosanmälde mitt barn

Är själv rektor och har aldrig hanterat det så

Nej det känns inte riktigt helt rätt i hanteringen här.

Min mamma är lärare och för en del år sedan (kanske 10 år sedan?) så hade skolan hon arbetade på en fruktansvärt dålig ledning som inte tog tag i varken mobbing eller barn som behövde särskilt stöd. Då var det lärare som skickade in en orosanmälan till socialen angående ett utsatt barn, för att socialen skulle sätta press på rektor. Skolinspektionen blev också inkopplad, men om det var föräldrarna till det utsatta barnet eller lärarna som kontaktade dem, vet jag inte. Orosanmälan till socialtjänsten hjälpte i alla fall till den grad att rektor sade upp sig och bytte arbetsplats.

Nästan exakt samma sak hände mitt syskon.

Men vår förälder valde att inte att anmäla skolan då inget skulle bli bättre. Jag var mobbad i skolan och inget hände under de åren jag var där. Ville byta klass men nej jag skulle vara kvar.

Sedan blev mitt syskon drabbad av mobbning.

Lärarna visste varför mitt syskon inte gick till skolan och mitt syskon kunde inte berätta om mobbningen då den har diagnos och har svårt att prata. Vi i familjen märkte att allt inte var bra då det hände saker i skolan och att lärarna ringde ringde ofta då det var bråk.

De andra eleverna i special klassen retade upp mitt syskon flera gånger i veckan så vår förälder fick hämta då lärarna inte kunde hantera situatuonen. Det var många utbrott, skrik och tårar i skolan.

Rektorn visste om allt som hände men vår förälder blev anmäld. Efter ett samtal så lades ärendet ner och det är som du säger HELT BAKVÄNT!!!

Ingen aning, men ni borde upplysa Skolinspektionen om vad som hände efter anmälan också.

Skolor ska anmäla vid oro så jag gissar (arbetar själv inom skolan) att en rektor eller kurator valde att ta det steget eftersom inget av det de försök göra tydligen fungerat. Istället för att granska sig själva och kanske tex ta hjälp utifrån, vilket skolor kan göra för att stärka personalen och få nya verktyg att hantera en svår situation, valde man att ta "nästa punkt på listan", vilket kan vara att orosanmäla. Det man ska orosanmäla för är om man har elever man tror far illa tex hemma, är utsatta för något osv. 

Detta borde de ha skrivit i orosanmälan: att barnet är i en sits där barnet far illa och att det handlar om i skolmiljö och inte i hemmiljö. Att skolan kan fråga om Socialtjänsten kan stötta på något sätt.

Jag har själv fått en orosanmälan runt ett barn som mådde dåligt en längre tid och där vi hade massor av stöd via vården och bra samverkan med skolan - trots det anmälde skolan. Det berodde på skolans frustration. Det gick ca ett helt läsår utan någon tydlig förbättring och skolan tog helt enkelt nästa steg på "listan", som var att skriva en anmälan. De hade en ny kurator som inte varit inblandad från början och hon var väl så ivrig att hjälpa till att de gjorde så här. När jag pratade med Soc och de fick höra om allt stöd vi hade och från vilka, så sa de att skolan måste ha tålamod när man har ungdomar med depression för det tar tid! Det hade varit en helt annan sak om vi som föräldrar inte hade sökt hjälp och bara låtit ungdomen vara hemma men så var det inte alls.
I vår anmälan stod det att skolan undrade om Soc hade några resurser utöver det vanliga, men då fick vi svaret att de resurser och stöd vi redan fått från vården är det som man kan få i ett ärende som vårt. Dessutom hade de i anmälan skrivit att de inte alls hade någon oro runt vår föräldraförmåga - Soc undrade då vad det egentligen var som de grundade sin anmälan på. Rektor svarade bara att enligt lagen ska man anmäla vid oro, och skolan hade så klart oro eftersom det inte gick något bra för vår ungdom i skolan. 

De gjorde inte anmälan för att de hoppades få hjälp från soc då?

Eller hade de uttryckt oro för barnets situation i hemmet?

Socialtjänsten berättade att skolans motivering var att mitt barn blir utsatt i skolan av mobbning, inget annat. Därför las allting ner då socialtjänsten ansåg att det är skolans ansvar enligt lag att fixa detta. Barnet far illa i skolan, inte i hemmet. Socialtjänst sa att det här är ett fall för skolinspektionen ej socialtjänst. Skolan har ju även ett elevhälsoteam med kurator/psykolog om mitt barn behöver detta. Varken jag eller socialtjänsten verkar förstå varför man orosanmäler med sådan motivering. Skolan har resurser att tillgå och skolan har ansvar enligt skollag. Jag hade förstått bättre om mitt barn hade börjat gå in i depression, för det hade vi ju såklart berättat för skolan om så var fallet. Men skolan vet ju hur vi arbetat hemifrån för att stödja barnet i allt detta svåra. Skolan vet hur och på vilket sätt barnet mått dåligt och när. Tex fokuserat på att prata om känslor, lägga tid på fritidsintressen och socialiserat extra mycket med privata vänner för att få till social gemenskap för barnet. Men absolut, någon personal eller skolledning kanske har känt en oro eller osäkerhet kring det. Men det är fortfarande inget socialtjänsten kan göra, bara skolan själv.

Det låter som att skolan/personalen inte är upplysta om hur systemen fungerar? En orosanmälan till socialtjänsten görs vid misstanke om svikt hemma. Anmälan till skolinspektionen gör om skolan inte uppfyller sin plikt (exempelvis vid mobbing). Det känns som att skolan skickat anmälan fel på grund av bristande kunskap?

Det är inget misstag. Det är så att ansvariga på skolan lärare/rektor har blivit förbannade för anmälan till Skolinspektionen. 

Jag vet att rektorn får ett mindre helvete med utredningar och svarsformulär från Skolinspektionen. Det kommer ta dagar i anspråk från berörda. 

De vill hämnas på er föräldrar och kontrar med en orosanmälan till Socialtjänsten. De hade väl antagligen hoppats på att de skulle starta en utredning. De kan komma med någon vag anledning, som att barnen kommer dit med smutsiga kläder, att barnen har dålig hygien, verkar otrygga eller dyl. Allt subjektivt. 

Öppnar då socialen en utredning blir ni ifrågasatta som föräldrar. Det är ingångsvärdet i varje sådan här utredning. Antagligen vill socialen komma hem till er och snoka. Se hur det ser ut i erat hem osv. Inte jättetrevligt, men ni har all rätt att neka. 

Så tror jag att det ligger till i vart fall. Har förstått att det är ganska vanligt att anmälningar till Skolinspektionen renderar i motanmälningar till socialen. Det andra förekommer också. Att föräldrar som blir anmälda till socialtjänsten motanmäler till Skolinspektionen för brister i skolan. En annan sak vet jag också. Det är att alla dessa anmälningar som nu görs i tid och otid aldrig renderar i något positivt. Jag menar verkligen ALDRIG. Det enda dessa anmälningar gör är att de förstör relationer, förtroende och samarbeten. Sker en anmälan oavsett vem som gör den, kan man vara helt säker på att ALLT bara kommer bli VÄRRE.