Sparande

Vad är du orolig för? Vilka situationer vill du gardera dig för?

Jag har mindre sparat än du. Äger ett halv betalt hus och har riktigt bra allmän- och statlig pension. Är 15 år äldre än dig. Sparar men vill också leva och göra saker som kostar pengar.

Tycker du har ett bra sparande. Det är mer än de flesta.

Undrar också vad u oroar dig för. Jag gissar att ditt sparande ligger en bra bit över medel. Och du har ju långt kvar till pension.

Jag tycker du ligger bra till. Det du har i fonder är ungefär vad jag och maken har tillsammans idag. Samt ett hus som idag är belånat till strax under 50% av aktuellt marknadsvärde. (Sen vet man förstås aldrig vad det kommer säljas för i framtiden och någonstans måste vi ändå bo  - men bara för att göra en jämförelse).
Sen sparar vi i ISK till barnen i vårt namn så det är i skrivande stund "våra" pengar men det är förstås inte meningen att vi ska röra dessa pengar.

Du har mer pengar än de flesta svenskar. Sedan har du många år kvar till pensionen, så dina pengar kommer att växa till dess.

Fortsätter du att spara 500 kr i månaden på dina fonder, så kommer du att ha cirka 2 miljoner om 20 år. 

Normal, ja du är normal. Det är mer att andra inte är normala, med tanke på hur lite folk har sparat, trots bra löner. Tyvärr lockar omedelbar tillfredsställelse mer än senare belöning. De flesta tar hellre en 100-lapp idag än 200 imorgon. 

Jättetråkigt att det är så. Faktiskt.
Den där 100-lappen eller till och med 50kr i mån gör underverk när man lägger på en tidsfaktor. Det är svårt att komma ikapp senare.
Jag saknar snack om räntor, sparande och sånt i skolan.
Nu vill jag INTE lägga allt på skolan, absolut inte.
Men barn behöver tidigt förstå värde på saker, hur man handlar, sparar, blir en klok konsument. Och eftersom inte alla vuxna (uppenbarligen) kan ge sina barn den kompetensen så kanske skolan kunde ha en halv temadag per år typ?
Så att även små barn i säg mellanstadiet förstod att ny telefon inte är synonymt med mycket pengar. Utan att det finns dom som lånar pengar till bil, telefon etc. Innan de lockas att tro att det är en livsstil att sträva emot....

Håller med dig till 100%. Ja, det saknas mycket information om sparande och investeringar, både i skolan men även på TV och i samhället. 

Jag pratar mycket med mina barn och även andra om ekonomi, om just det du skriver, att tiden är en avgörande faktor. Ju tidigare man börjar spara, desto mindre behöver man spara. Min dotter pluggar nu, men har redan ett lite pensionssparande. Men de få tusenlapparna hon har nu, de kommer ju att växa allra längst. 

Det går ju fortare och fortare ju mer pengar man har. Men du håller väl bra takt? Jag hade något liknande i i den åldern. Nu 5 år senare så är det en miljon. Hoppas på en dubblering var 5 år för säkert till pension eller eventuella sjukdomar.

Jag fortsätter spara ja. Har såklart även pensionssparande via arbetsgivaren men som alla vet är det ju bundit till man är typ 67 och vill man gå lite innan kan det ju bra att ha egna finanser. Vissa dagar tycker jag att jag har ett ok sparande, andra dagar verkar det som "alla", ivf på familjeliv har miljonas och miljanas på kontot...

Samtidigt har jag inget direkt i övrigt buffertsparande... så skulle något allvarligt hända som inte mina försäkringar täcker så finns det ju en risk att jag måste ta av dessa pengar... det är nog därför jag tänker att jag har sparat för lite. 

Jag har även ca 100,000 stående på ett annat konto men dessa pengar sparar jag till depositionen på en sommarstuga som jag drömmer om att en dag äga. 

Tjänstepension är sällan bunden till 67. De flesta går att börja ta ut från 55 / 57 / 58 eller liknande beroende på avtal.
Min ena förälder gick i pension häromåret och har börjat med att tömma den typen av försäkringar en i taget. Kan inte så mycket om det upplägget men det är ett pusslande har jag förstått. 

Vi har ett bra projekt tillsammans med Sparbanken, i vår kommun. De kommer ut till alla 3:or, 6:or och 9:or och pratar pengar och ekonomi. Jag har bara varit med i 3:an men då fick eleverna bl a lägga ut lappar med en massa saker på: entré till badhuset, liftkort, en liter mjölk, nu cykel osv på en lång remsa som var från 0-10 000 kr. Det hjälpte den Mmm att få wn uppfattning om vad saker kostar. Vid de andra besöken tror jag bla att de kommer prata räntor och vad det kostar att utrusta ett hem. Bra grej!

Titta på Lyxfällan så inser du att din halva mille är väldigt mycket...  Såvida man inte tänker köpa ett hus för 6 miljoner man måste totalrenovera är en halv mille jättebra sparat.

Har en dryg miljon sparat

Men vad ska man spara till ?

Min morsa dog 66år gammal , knall fall

När man blir äldre orkar man inte hålla på lika mycket å göra grejer och passa på medans du är yngre

Bra med en buffert som du har men är det inte kul att hitta på nåt istället? för att gneta och spara ?

Man lever varje dag om man vill

Man vet ju inte om man dör eller inte. Jag vet en som levde hemma över 100 års dagen. Hon var i alla fall riktigt pigg till 95. Då är det ju kul att ha lite pengar.

Bland dom jag känner är det faktiskt bara några få undantag som dött innan 70. Många är ju pigga upp till i alla fall 90..

Apropå Lyxfällan så kollar jag på det med min tonåring ibland. För att visa på vissa skräckexempel förstås, även om gemene man inte beter sig så. Men också för att de ofta förklarar det här med räntor, köpbeteenden etc på ett pedagogiskt och bra sätt. Och det här med budgettavlan. Inget för små barn förstås men min går i högstadiet och börjar förstår ju att det inte är standard för vanliga vuxna människor med vanliga jobb och löner att köpa nya telefoner flera gånger per år, äta ute flera gånger i veckan, köra dyra bilar OCH ha massa ledig tid att glassa runt. Förväntar sig våra ungdomar det livet så blir det tufft.

Det borde nästan visas i skolan för alla kan jag tycka. De i programmet har ju fått noll och ingen uppfostran vad gäller ekonomi. Det har ju gått åt pipsvängen rejält och tidigt! 

Som någon nämnde- att leva nu och leva sen. Var går gränsen för att inte leva nu? Mitt mål är att ha ett sparande på 2 miljoner när jag är 45.

Det är du som bestämmer gränsen.

Jag var en ganska enveten sparare tills min storasyster gick bort efter bara ett års sjukdom. Hon var strax över 50 år då. Då fick jag en rejäl tankeställare om hur förgängligt livet är.

Nu är jag själv 56 år och tänker göra de saker jag vill (inom rimliga gränser). Att dö rik är inget mål. För mig duger min fina pensionsprognos och mitt hus och några hundratusen på banken. Andra vill ha mer pengar i ladan för att känna sig trygga. Andra lever ur handen dag för dag. Gränsen för här och nu och sen är personlig och kan ändras under livets gång. Det finns inget rätt eller fel.