Hur ska en lärare skapa ordning och arbetsro i klassrummet och hänger det enbart på läraren?

En sak jag starkt tror på är mindre klasser till att börja med. Inte så lätt när man har 35 ungtuppar i ett och samma rum... Ta bort 10-15 st så skulle det göra en enorm skillnad för det generella lugnet och studieron.

Man samverkar i arbetslaget eftersom en lärare inte är ensam om en klass hela veckan. Rektor är den pedagogiska ledaren och är skyldig att se till att personalen får fortbildning i det arbetsgruppen behöver. Är det rörigt på skolan kan hela skolan vara i behov av detta, inte enbart på klassnivå. Det finns mängder med bra böcker som arbetslaget kan använda som utgångspunkt, men det kräver att skolledningen/någon planerar upp ett rejält projekt som gärna ska gå även hela läsåret, sedan utvärderas, och sedan fortsätta utveckla nästa läsår. Gärna kan specialpedagogen, skolledning och några lärare planera upp detta tillsammans. 

Varje lärare bör ha en uppsättning strategier för att kontrollera sitt klassrum. Vissa kommer att fungera bättre för vissa lärare och en del kommer att funka på en klass men inte en annan. Läraren har också ett ansvar att söka hjälp och försöka lösa låsta situationer.

Skolledningen har ett ansvar att stötta lärare med resurser, utbildning och problemlösning.

Föräldrarna ska uppfostra sina barn och lära ut självkontroll och respekt.

Varje elev har ett ansvar för att uppföra sig, utöva självkontroll och medverka till miljön i klassrummet. Tänk också på att eleverna är de enda som faktiskt är tvingade att befinna sig i den här situationen och ofta både lider mest av den och får skulden för den.

Så alla har ett ansvar, men om detta brister på något ställe, så måste de övriga vara beredda att axla ansvaret och inte skylla ifrån sig.

Jag är lärare i 7-9 och tänker att steg 1 för lugn och ro vore mindre klasser. Även om vi räknar bort de extra stökiga eleverna så är det orimligt att tro att 27 st 13-åringar ska kunna fungera i samma lilla klassrum i flera timmar varje dag. Tonåringar har bristande impulskontroll och är ofta dåliga på affektreglering. Det räcker med att 2-3 stycken har en dålig dag (och hur ofta har man inte det när man är hormonstinn och ska genomlida dubbelpass i matte?) för att det ska bli oroligt i gruppen.

En annan aspekt är att inkluderingstanken är fin på pappret men fungerar inte när det inte finns resurser till elever med speciella behov. De stackarna ska inkluderas till varje pris och följden blir ofta utåtagerande beteende när skolan ställer för höga krav.

Ytterligare en aspekt är bristen på respekt för lärare. Eftersom skolor idag fungerar mycket som företag så ser sig elever och vårdnadshavare som kunder. Det blir stort fokus på vilka skyldigheter skolan och lärarna har och väldigt litet fokus på vilka skyldigheter elever och vårdnadshavare har. Jag upplever att det blir värre och värre.

Så sammanfattningsvis; skolan behöver mer resurser, mindre klasser och mer respekt för lärare.

Många barn "uppfostras" idag med en total brist på respekt för sina egna föräldrar, sina jämnåriga kamrater, sina lärare - ja faktiskt flertalet människor de stöter på. De är genuint oförskämda och kränkande. Några sådana, det kan räcka med en, och den klassen kan vara förstörd för år framöver om inte lärare, rektor, samtlig skolpersonal samverkar med regler och konsekvenser och det ordentligt också. Samt förstås tar fajten med föräldrarna, som givetvis bär skulden till att deras ätteläggar sprider stök, oro och mobbing omkring sig.

Jag jobbar på högstadiet och gymnasiet.

Jag är tydlig med vad som gäller i mitt klassrum.

Funkar hur bra som helst.

Sedan är jag stark och dominant till min natur.

Kvinna, 48 år.

Har jobbat på både bra och dåliga skolor. Ibland gör eleverna t o m honnör och säger ?Yes Sir? till mig och då påminner jag dem om att det heter ?Yes Maam!?

Pondus. Fötterna på jorden och ändå en trevlig attityd gentemot eleverna, inte vara lättkränkt så fixar det sig.

Ja det hänger definitivt på läraren. En sak; att ställa bänkarna riktade rakt framåt en och en är ett bra första steg och sedan att hålla hårt på att inte låta eleverna sitta och fnissa och prata under lektionerna. Under tex matte skulle alla kunna få lyssna på egen musik i hörlurar eller bara ha hörselskydd på sig för att skärma av. Avslappning och meditation på schemat, gärna också att dom får massera varandra och göra yoga.

Jobba med elevernas relationer och empati. Ta ansvaret själv, överlåt inte till barnen att lösa konflikter själva eller att dom själva ska säga till om någon stör. Visa ledarskap och ta rodret. Tydlighet!

Jag vet inte hur vissa gör det, men de gör det?

Sonens klass var klassen från helvetet. De var fruktansvärda typ hela högen inklusive min son. Lärare hade krismöten och lärare slutade. En lärare typ segnade ned på golvet och bröt ihop efter två dagar innan hon slutade. Ibland höll ungarna på att slå ihjäl varandra rent av.

Sen fick samma klass en ny lärare. Lugn som en filbunke. Blev aldrig arg och skrek. Bemötte ungarna med massa beröm och lyckades alltid hitta nåt positivt med alla.

Lugnet la sig omedelbart. Senaste åren med denna lärare har det blivit en superfin klass där alla är gulliga med varandra och med stark sammanhållning.

I sonens klass fanns flera barn med väldigt särskilda behov. Det funkade också med rätt lärare.

Appropå respekt är det också nåt som vuxna/lärare behöver förtjäna, inget som går att kräva. Denna lärare framkallade något hos barnen och även sonen som gjorde att de själva ville att läraren skulle vara nöjda med dom, de sökte lärarens respekt.

Lite väl flummigt det där.

Jag delar din mening att som det är nu så hänger verkligen ALLT på att läraren har pondus nog att sätta sig i respekt hos ungarna.
Men det ska ju inte behöva vara på det sättet, ungarna ska sätta sig ner, hålla käft o göra som de blir tillsagda, inte börja käfta emot och vara dryga.

Arbetsmiljön för en högstadielärare idag måste vara rena tortyren om man inte inte är sån av naturen att man klarar av att hantera det.

Mindre klasser absolut, jag tycker även att de ska vara minst 2 lärare.
Sen behöver det införas någon form av "ordningsvakter" som läraren kan tillkalla när en elev inte slutar störa undervisningen trots tillsägelser.
Upp med en övervakningskamera i varje hörn av klassrummen också, så att läraren och ordningsvakten senare kan visa på film för föräldrarna hur deras "lilla ängel" betedde sig innan de avlägsnade h*n från lektionen.