Min son är en sprattlig krabat som ogärna är stilla. Ibland är det svårt att få honom lugn. Något jag märkt att han gillar är att jag håller under hans armar/nacke (han är nästintill helt stabil i nacke) och så står han på egna ben med egen vikt. Det verkar vara mkt tidigt för detta vad jag läser på forumet. Frågan är, bör jag undvika det? Varför?
Min son är en sprattlig krabat som ogärna är stilla. Ibland är det svårt att få honom lugn. Något jag märkt att han gillar är att jag håller under hans armar/nacke (han är nästintill helt stabil i nacke) och så står han på egna ben med egen vikt. Det verkar vara mkt tidigt för detta vad jag läser på forumet. Frågan är, bör jag undvika det? Varför?
Förr i tiden trodde man att barnen kunde bli hjulbenta om man lät dem stå med stöd för tidigt. Det tror man inte längre. Så om bebisen är nöjd, så är det ingen fara.
Barn som fått syrebrist kan bli stela. De kan upplevas som att de står på egna ben. De gör inte det utan det kan vara en lindrig hjänskada som ger sådant uttryck.
BVC bör ha upptäckt detta och håller koll på det.
Min son stod på sina ben när han var 2 månader, jag höll honom bara i häderna. Det var nätt och jämt att han kunde hålla upp huvudet. Idag är han 16 år och extremt hjulbent. Nä, jag bara skojar. Han har helt normala ben.