INTE GÅ TILL MIN SYSTERS BRÖLLOP?

OBS LÅNGT!

Min syster och jag är det två år emellan, 25 + båda två och har alltid varit nära varandra. Vi har dock valt olika vägar i livet, hon skaffade barn tidigt med en man efter några månader tillsammans, som numera sitter inne för livsstid och jag fokuserade på jobb och studier. Inget fel med det för vi har alltid funnits där för varandra ändå. Under förra året hände något dock som startat en spricka i vår relation och när jag tänker efter fanns den nog alltid där. Min storasyster började äntligen ta tag i sig själv 2018, studerade och jobbade samtidigt. Men under Oktober förra året började hon få kontakt med en man jämngammal med mig. Hon började helt enkelt sluta umgås som förr och ägnade mycket tid och samtal med honom samt strulade med sina studier. Inte emot detta då jag velat hon funnit en bra och stabil man men som sagt, försökt få henne i alla fall bli klar med studierna som hon skulle vart klar med.

I november dock hade min storasysters dotter på 6 år gammal, sagt till dagis bl.a att hon inte uppmärksams, inte får mat, blir slagen, lortigt hemma.. Dagis personalen hade också noterat att flickan gick i smutsiga kläder och var ovårdad som till viss del stämmer. Vilket vissa saker kom som en chock naturligtvis och hela familjen stöttade henne och även i ärendet mot soc. Dottern tvångtogs av socialen efter så allvarliga anklagelser. Mannen hon pratade med skickade då sms till henne liknande "vore också skönt att hångla med någon" och andra svartsjuka saker eftersom hon berättat för honom vad som hade hänt och ville ta en paus men han fortsatte ringa och hon svarade inte. Min syster var mycket ledsen och i kritiskt tillstånd och jag var vid hennes sida alltid samt städade hennes lägenhet som rent ut sagt, inte var fin och städad om man säger så.

Efter samtal och möten, varpå min syster svor till dottern och soc att hon skulle ändra sig och aldrig ha kontakt med denna mannen igen, lyckades vi få flickan hem till mig och min sambo. Jag tog detta på mycket allvar och skötte bra sovtider och ät rutiner, fick flickan röra sig ute och inte så mycket tv tittande och mobil som hemma. Något som absolut inte fortsatte när hon kom tillbaka men min storasyster fick hem flickan igen efter en månad och två veckor senare får jag reda på att hon  träffar denna mannen igen! Jag blir förbannad och säger "att om det någonsin händer en gång till med Soc/dottern, räkna inte med mig då det gjorde ont för oss alla" då vi ALLTID varit en nära famlj och flickan är verkligen familjens solsken.

Nåväl, kontakten upphör då i princip. Inga samtal eller sms. I slutet av feburari får jag dock reda på genom familjen att denna mannen har flyttat in hos dottern och min syster. Alltså endast två månader efter dottern kom hem(!). Sedan dottern kom hem ringde hon inte en enda gång och frågade hur jag mådde eller uppdaterade mig om dottern. Försökte vara mogen och "börja  om" då vi hade familjemiddag hos mormor, som vi alltid haft minst 1-2 gånger i månaden .Träffade mannen och systern och märkte på en gång skillnad på min syster. De satt som tonåringar, hon pratar inte om han inte är där och betedde sig märkligt. Nåväl nyförälskelse men  detta fortsätter... Och samtliga i familjen märker av detta. Mannen är mycket osäker och svartsjuk och hon får inte ens gå hem efter jobbet själv då han tror att hon ska hitta någon annan (hennes ord) samt brutit med en mycket nära manlig vän till henne under flera år pga pojkvännen då hon inte får ha killkompisar. Ni hör väl själva eller är det bara jag? Pojkvännen jobbar med svartjobb och har egen firma som hon sitter och jobbar med trots hon ligger back med sina egna studier. Mannen kör med oförsäkrad bil och med vinterdäck på sommaren och dottern har sagt till mig många gånger att hon saknar sin mamma.

Nu till saken, i juli postade de en giftermåls bild och jag kommenterade "gifta?".  Frågade henne då rakt ut på videosamtal och då flinade hon och sa ja. Jag sa inte grattis för jag kände mig sviken vilket jag tog upp med ett face to face samtal med henne. Hur hon förändrats, vad dottern sagt och sa "om jag gifte mig skulle ju du bli min brudtärna, och velat dela det med dig och prova klänningar och etc, inte få reda på det via facebook som en främling som det känns vi blivit och det tycker jag är ledsamt. Vi avslutar dock med en kram men ingen skillnad blir det. Tvärtom har de börjat ljuga för att umgås ensamna medan vår mamma får passa dottern.

Idag sa de dock till vår mormor och mamma att de gifter sig om någon månad efter knappt 6 månader (!!!) men inget till mig eller övriga syskon. Vad skulle ni gjort i mina skor? Jag har försökt säga hur jag känner och trist att vårt systerband brytits men det räcker. Jag vill ärligt talat inte gå till bröllopet och samtidigt mycket orolig för min systerdotter. Har jag rätt att säga nej? Nu har jag dock inte ens fått en inbjudan haha men ändå eller över reagerar jag?