För oss med oregelbunden hjärtrytm.

Började diskutera detta lite i en annan tråd och det är så intressant att höra fler som lider av detta och hur det påverkar oss. På något sätt är det skönt att veta att man inte är ensam.

Jag har levt med detta sen jag var typ liten och gjort många tester. Läkarna säger att det inte är farligt men det är så oerhört obehagligt.

Det skapar ångest hos mig och ångesten gör så det blir ännu värre, blir moment 22.

Kanske någon har några tips eller bara kan dela med sig av sina erfarenheter av detta.

Började diskutera detta lite i en annan tråd och det är så intressant att höra fler som lider av detta och hur det påverkar oss. På något sätt är det skönt att veta att man inte är ensam.

Jag har levt med detta sen jag var typ liten och gjort många tester. Läkarna säger att det inte är farligt men det är så oerhört obehagligt.

Det skapar ångest hos mig och ångesten gör så det blir ännu värre, blir moment 22.

Kanske någon har några tips eller bara kan dela med sig av sina erfarenheter av detta.

Gå till VC. Få remiss för noga koll. Det finns ju 24h-ekg, ultraljud och arbets-ekg tex.

Det är lugnande att höra att det är normalt, så slipper man sitta med ångest som också kan trigga.

Känner du av det alltså? Hur? Har du gjort långtidsekg? Be om det annars. Det är lugnande för en själv om en dr pratar och visar vad som händer med hjärtat.

Jag hade mer hjärtrusningar med min tredje än de andra barnen och fick då göra ultraljud och 48h EKG, dr konstaterade att jag har både extraslag och överhoppade slag, och rusningar då vid graviditet.

Jag har aldrig märkt någonting av detta före rusningarna.

Jag har gjort flera vanliga Ekg, tre 24 h ekg, arbetstest, ultraljud. Man ser ju att jag har oregelbunden hjärtrytm med dubbelslag men att det inte är farligt, man kan ha upp till 600 dubbelslag på en dag utan att det är farligt men det är jävligt jobbigt.

Det är värre ibland, har fått det förklarat som att hjärtat är känsligt för adrenalin och det triggas ju då vid stress exempelvis. Jag blir lugnare ett tag men sen är det som att det är så påfrestande ibland att jag typ inbillar mig att denna gången är det nog nåt fel. Jag får ju med stickningar i vänster arm och så men det kan ju ha med att jag stressar upp mig och får ångest att göra.

Hur jag känner det, jag känner ju hjärtat slå när jag vilar el ska sova och slår det då oregelbundet så liksom känns det, ibland när det blir dubbelslag är det som att det hoppar till i bröstet och det känns nästan ända upp i halsen. Lite som att man måste hämta andan eller hosta till då. Jag kan även känna det på pulsen att det inte slår regelbundet. Jag har nog blivit extremt känslig för det med då jag haft det så länge.

Men du har gjort undersökningar som visat att det inte är farligt. Går det att försöka landa i det? Många saker kan ju vara olustiga men ofarliga.

Att gå runt och tänka att det såg bra ut sist men nu har det nog ändrats låter lite som hälsoångest, vilket verkar otroligt jobbigt. Fick du en bra förklaring av läkarna och litar du på dem?

Jag har oregelbunden hjärtrytm som kommit och gått lite sen tonåren. Har mest besvär när jag är stressad eller sovit dåligt under en längre period. Alla kvinnor på mammas sida har förmaksflimmer eller andra hjärtproblem. 

Har fått andra problem med hjärtat de senaste två åren med rusningar så det ska utredas ytterligare, har fått remiss men tänker att det kommer ta ett tag pga covid. 

Något som hjälpt något enormt är att sova bra, verkligen aldrig tumma på sömnen. Har ätit svag dos lugnande sen två år tillbaka för att jag ska komma ner i varv på kvällarna och det har hjälpt enormt mycket eftersom jag hade svårt att slappna av på kvällen och det påverkade hjärtat, sen övergår stissigheten till att börja noja över hur hjärtat slår eller inte slår och så ligger man och känner efter och vips så var det morgon och man skulle upp och jobba igen. 

Om du får ångest och blir stressad över hjärtproblemen och att du upplever att det förvärrar din hjärthälsa så sök hjälp för det också, utöver att bara kolla hjärtat. Spelar ingen roll hur många ekg:n du gör om du stressar upp dig och känner oro över hjärtat. Blir ju en hönan och ägget-situation. Men stress och oro ska man inte bära på i onödan, oavsett orsak. 

Du kanske behöver annan antidepp då? Eller högre dos? Ska man knapra piller så är det ju bra om dom funkar som dom ska hela tiden, inte bara ibland. Så det skulle jag helt klart lyfta. Sen kanske du behöver prata med någon också? I kombination med medicineringen. 

Jag har liksom bara landat i att kroppen är ett jävla mysterium och man kan inte alltid påverka sina fysiska begräsningar. Man får släppa kontrollen, för kroppen gör som den vill ändå, och acceptera att "jaha, nu har jag det här problemet och det kommer jag inte kunna tänka bort".

Det viktigaste är att söka vård när man behöver och lita på att vården kan sin sak. Men man måste vara tydlig med vad ens problem är för att få rätt hjälp. Oavsett om det är ångest, hjärtproblem eller en stukad fot. Att hålla sig upptagen och dylikt låter som en slags flykt och är nog inte hållbart i längden, och den strategin verkar ju inte funka för dig, annars hade du inte skrivit här. Att hålla sig sysselsatt med sånt som får en att må bra är alltid positivt, att hålla sig sysselsatt för att slippa tänka på det jobbiga och ändå på något sätt tänka på det jobbiga är ju bara kontraproduktivt.