• Anonym (Jag har panik just nu)

    Jag har panik just nu

    Jag vet inte vem jag ska ventilera med så jag gör det här i hopp om att någon läser.

    Jag hade en skit dag häromdagen. Blev sparkad från jobbet då vi är för många anställda. Jag älskade det jobbet, kollegor och allt kändes så bra. Det är inte enkelt att hitta ett sådant välbetalt jobb som student. Jag har även återupptagit mitt plugg igen och ska läsa andra terminen. Jag har dock tentor kvar från första då jag inte mådde så bra första terminen. Jag har alltså sammanlagt 8 tentor att klara av på 5 månader. Jag får inte heller mitt csn, detta var ju okej från början men nu har jag ju inget jobb. Detta var självklart inte allt denna dag utan då bestämmer sig min kille för att förklara att han inte känner att vår relation är lika bra och vet inte om han vill vara kvar (vi har varit tillsammans i 4 år). Vår relation har varit väldigt svajig så jag förstår han men det är han som varit otrogen. Ja, man borde lämna men jag har inte den jävla orken just nu. Inte pågrund av just denna dag utan pågrund av allt som har hänt senaste året i mitt liv. Vi har även en hund i familjen som är väldens finaste. Men mamma har utvecklat någon typ av allergi och vi kommer inte kunna ha kvar honom. Har så dåligt samvete att vi ens köpte hunden om mamma var allergisk men det visste vi inte. Eller var det något jag borde kollat upp? Mitt universitetet ligger en timme ifrån mig med bil, det känns som att jag har en fot där och en fot här hemma vilket stressar mig ännu mer. Och nej jag vill inte flytta, speciellt om jag inte har jobb eller csn. Nej jag har inte A-kassa och massa sådant.

    Vad gör man i denna situation? Ska jag ta fram papper och penna och skriva ner lösningar? Orkar helt ärligt inte det, vill bara ligga på mage med ansiktet mot marken. Eller ska jag ta allt som det kommer? Känns som att det finns större problem än mitt och att jag inte borde klaga, men vafan allt hände på en och samma dag och jag vet inte vart jag ska ta vägen. Texten är förvirrande och det blev säkert du som läste den också, ber om ursäkt för det. Vad skulle ni ha gjort?

  • Svar på tråden Jag har panik just nu
  • Anonym (Stegvis)

    Beklagar all skit som hänt dig. Vad jag skulle gjort... Det viktigaste först. Och där går boende och inkomst först i alla lägen. Man måste bo nånstans och man måste ha nån form av inkomst. Resten kan man ta allt eftersom. Skriva ner allt kanske inte är så dum idé. Då ser man lättare och kan bena av.

  • Anonym (L)

    Livet är tufft. Du bör ta det viktigaste först, vilket är inkomsten. Om jag har förstått rätt så jobbade du heltid men nu har du börjat studera igen? Eller jobbade du samtidigt som du studerade? Bra att du har återupptagit dina studier igen men känner du att du orkar det? Annars kanske det kan vara bättre att leta ett nytt jobb.

    Har du sökt studielån eller kommer du inte att få csn längre? Är du inte berättigad till det? Jag tänker att det blir ju svårt för dig att studera om du inte har csn eller någon annan inkomst, såvida du nu inte har sparpengar som du kan leva på.

    Det är alltid jobbigt när ett förhållande tar slut men det kan du inte göra något åt. Om din kille vill lämna så måste du tyvärr acceptera det, hur jobbigt det än är. Du kommer att ta dig igenom det också och till slut träffa någon annan.

    Förstår också att det är jobbigt med hunden men varken du eller din mamma kunde ju veta att hon skulle utveckla allergi. Vissa saker kan man inte göra något åt. Älta inte det, för det är inte ert fel. Försök istället hitta ett nytt och bra hem till hunden.

    Bo där du bor nu tills det löser sig med pengar. Då kanske du kan flytta närmare universitetet. Annars funkar det ju faktiskt att bo en bit ifrån, särskilt nu när det mesta är på distans.

  • Anonym (Lisa)
    Anonym (Jag har panik just nu) skrev 2021-09-01 14:07:59 följande:

    Jag vet inte vem jag ska ventilera med så jag gör det här i hopp om att någon läser.

    Jag hade en skit dag häromdagen. Blev sparkad från jobbet då vi är för många anställda. Jag älskade det jobbet, kollegor och allt kändes så bra. Det är inte enkelt att hitta ett sådant välbetalt jobb som student. Jag har även återupptagit mitt plugg igen och ska läsa andra terminen. Jag har dock tentor kvar från första då jag inte mådde så bra första terminen. Jag har alltså sammanlagt 8 tentor att klara av på 5 månader. Jag får inte heller mitt csn, detta var ju okej från början men nu har jag ju inget jobb. Detta var självklart inte allt denna dag utan då bestämmer sig min kille för att förklara att han inte känner att vår relation är lika bra och vet inte om han vill vara kvar (vi har varit tillsammans i 4 år). Vår relation har varit väldigt svajig så jag förstår han men det är han som varit otrogen. Ja, man borde lämna men jag har inte den jävla orken just nu. Inte pågrund av just denna dag utan pågrund av allt som har hänt senaste året i mitt liv. Vi har även en hund i familjen som är väldens finaste. Men mamma har utvecklat någon typ av allergi och vi kommer inte kunna ha kvar honom. Har så dåligt samvete att vi ens köpte hunden om mamma var allergisk men det visste vi inte. Eller var det något jag borde kollat upp? Mitt universitetet ligger en timme ifrån mig med bil, det känns som att jag har en fot där och en fot här hemma vilket stressar mig ännu mer. Och nej jag vill inte flytta, speciellt om jag inte har jobb eller csn. Nej jag har inte A-kassa och massa sådant.

    Vad gör man i denna situation? Ska jag ta fram papper och penna och skriva ner lösningar? Orkar helt ärligt inte det, vill bara ligga på mage med ansiktet mot marken. Eller ska jag ta allt som det kommer? Känns som att det finns större problem än mitt och att jag inte borde klaga, men vafan allt hände på en och samma dag och jag vet inte vart jag ska ta vägen. Texten är förvirrande och det blev säkert du som läste den också, ber om ursäkt för det. Vad skulle ni ha gjort?


    Hur var planen med gamla tentor samt nya nu under hösten? Att du inte jobbar underlättar ju för dig när det gäller studierna, hade du verkligen hunnit med allt plugg annars?

    Och fundera på om du ska plugga just nu, om du inte klarat några tentor alls förra terminen, så finns ju en orsak. Kanske ska du söka nytt jobb istället?

    Att inte göra något alls är det dummaste. Att tänka på att andra har det värre löser ju inte dina problem, känns mest som en ursäkt för att slippa göra något. 
Svar på tråden Jag har panik just nu