Förlossningsdepression? Normala tankar?

Puff

Inte konstigt med tanke på vad du varit med om men något som du skulle behövt ta upp med någon professionell.

Det jag är rädd för att att det är psykotiska tankar kan inget o så t o tyvärr så är väntetiden hos psykologen jättelång.

När jag har liknande tankar är det mer social ångest än psykotiska tankar :)

Tankar är tankar och inga konkreta bevis. Så sa min psykolog till mig när jag fick en slags förlossningsdepression.

Innan vi fick vårt barn som är över året nu så miste vi tre barn. Trotts hjälp och allt så sitter traumat djupt inrotat ändå.

När vi fick vårt barn så kom tankar och syner upp hela tiden om små bebisar som lider, som blir slagna, våldtagna, lidande, allt. Jag kunde knappt ta i min dotter utan att en bild av obehag kom upp (inte vårt barn utan andra barn, påhittade barn, tankar!)

Vårt första barn som vi förlorade (extrem prematur) låg i kuvös efter en op och jag satt i en fåtölj 1.5 meter kort och ser hur han, med sina vätskefyllda armar, ligger och flänger runt.

Den bilden, den händelsen tror jag är grunden till mina hemska tankar/depression.

Och givetvis allt vi har gått igenom, men jag tror det var den utlösande faktorn.

Och med vår dotter, jag tänker ibland att varför är min dotter så tursam att ha det så bra när så många andra barn inte har det bra.

Jag har kommit lång bit på vägen men tankarna dyker upp varje dag, nu har jag i alla fall hjälpmedel till att försöka få bort dem i mitt huvud men det hänger också ihop med stress och press.

Huvudet är hemskt. Alltså hur starka vår psykiska förmåga är.

Jag hoppas du får hjälp och stöttning och att du vet om att du är en bra mama