När slutar barn att leka och börjar hänga?

Son slutade leka och började hänga runt 11-12
Dotter samma.

samma här 

Tack för svar.

Har de lekt rolllekar och fantasilekar med dockor eller gubbar så länge eller när slutade de med det? Och vilka typer av lekar har de lekt?

Jag har en autistisk kille på 7 år som ganska nyss har börjat få till den typen av lekar med kvalitet. Psykologen säger att dessa lekar är viktiga och det är därför jag undrar.

Mina killar har mest kört fotboll, bandy och massa andra bollsporter sen de började skolan. Men i sportandet så kan de fortfarande köra rollekar, att de är olika spelare och olika lag. Så jag vet inte var deras gräns mellan att leka och hänga går.

Kommer inte ihåg när dottern slutade med rollekar, men gissar att det var i slutet av lågstadiet. Det är ju även ungefär i den åldern man inte längre har så stor koll på exakt vad barnen gör när de är med varandra inne på barnens rum eller utomhus.

För en sjuåring är det helt normalt att leka rollekar och alla barn utvecklas ju olika så försök vara glad för att din son utvecklas.

Min dotter leker fortfarande sådana lekar (hon är 6 år) Jag, och de flesta andra i min klass, slutade någon gång i mellanstadiet. 

Din son kan alltid leka med yngre kompisar om de han umgås med nu slutar leka före honom, många autistiska föredrar yngre vänner. Det är inte livsviktigt att leka rollekar, jag känner de som inte gjort det och de är alla fungerande vuxna idag. 

Spelar väl ingen roll. Dom 30 åringar som jobbar med å leka å bygga Lego saker som dom kan sälja sen till barn.

Om det är viktigt för din sons utveckling att leka på det sättet kan ske du kan uppmuntra att det fortsätter även när han blir lite äldre. Jag har en son som har lättare autistiska drag, fast ej fått diagnos, och han lekte aldrig rollekar när han var liten. När han var sådär 7-8 år började jag leka med mjukdjur med honom, typ att leksakshunden "pratade" med honom om det ena och det andra. Det hjälpte honom enormt att komma vidare i sin utveckling i samspel och annat och han började komma bättre överens med kompisar iom det.

Han är nu alldeles för stor för att leka sånt (snart 16 år), men vi tramsar fortfarande så hemma. Typ om jag ska väcka honom på morgonen så är han trött och blir sur, men då låter jag leksakshunden "väcka" honom med lite sådär tillgjord "hundröst" eller att hunden "håller med honom att han borde få sova" typ, och då lättar han upp och blir på lite bättre humör. Både han och jag vet att detta är tramsig lek som ingen annan behöver veta om, men det ingår i vårt hemmaliv så att säga. 

Samma här

Det är väldigt viktigt för alla barns utveckling. Jag gjorde det fortfarande i smyg och lite med mina småsyskon och om jag var ?tvungen? att vara med mycket yngre typ på semestrar och sånt, upp i 12-årsåldern. I skolan och med kompisar slutade vi nog i femman eller sexan.