Hur är livet som "lägre medelklass" idag?

Att bo i ett område som det jag själv växte upp i, på 70 och 80 talet. 

Där de flesta jobbar på kontor, sjukhus eller liknande. Där inte alla är akademiker, få är konstnärer, entreprenörer, egna företagare. Inte ett attraktivt eller oattraktivt område, kanske radhus, kedjehus eller en massa hus som ser likadana ut.

Jag bor annorlunda nu, men då jag växte upp fanns inga direkta drömmar om att bli något särskilt. Man förväntades fixa ett jobb. Ingen frågade dig "vad vill du göra med ditt liv". Man reste kanske med familjen till Kanarieöarna, en del hade sommarstuga, genom släkten. Alla "villaungar" gick gymnasiet, de flesta tre och fyraåriga linjer, inte så många (men jag) gick universitetet. Gick man 4-årig teknisk var det ofta slutet på studierna. Få var engagerade i något politiskt, i så fall fler MUF än SSU, men få var "rödgröna". 

Som kanske framgår så bor jag "bättre" nu. Men tycker folk i det akademikertäta området är rätt jobbiga. Och tycker ungar som växer upp här är bortskämda, har hybris och tror sig kunna ändra världen osv. Och refererar ofta till hur det var där jag växte upp.

Har det förändrats nu? Ni som bor i norrort stockholm väster om E4 tillexempel, drömmer era barn om självförverkligande, vill de rädda världen osv? Eller ser man, som jag gjorde, bara ett arbetsliv framför sig? Hur lever man? Vad gör man?